En analys av prov i moderna språk utifrån kursplanen och den funktionella språksynen

Abstract

Bakgrund Idén till detta arbete föddes när vi var ute på våra respektive avslutande VFU-perioder. Vi märkte att undervisningen i franska och spanska i stor utsträckning var som vi minns den från vår egen skoltid, med väldigt lite kommunikativa inslag, låg realiakoppling, men däremot mycket fokus på regler och ramsor. Under vår utbildning har vi jobbat mycket med, och problematiserat kring, den nya kursplanen i moderna språk. Denna förordar bland annat en kommunikativt inriktad undervisning, och lägger också stor vikt vid att eleven ska få en god uppfattning om målspråksområdet. Människor med god kommunikativ förmåga, på fler än ett språk, efterfrågas i allt större utsträckning i dagens globaliserade värld. Med tanke på ovanstående, ville vi ur någon synvinkel undersöka i hur stor omfattning, och på vilka sätt kursplanen efterföljs inom de moderna språken franska, spanska och tyska. Syfte Vi valde slutligen att utifrån kursplanen, den funktionella språksynen och det ökade behovet av språkkunniga individer, framför allt inrikta oss på hur utformningen av prov i moderna språk ser ut samt vad lärarna fokuserar på i undervisningen och väger in vid betygssättning.1 Metod Vi skapade ett eget analysschema utifrån kursplanen som vi sedan använde oss av när vi tittade på sammanlagt 20 prov, både från lärarhandledningar och från sådana som lärarna gjort själva. För att komplettera det hela ställde vi också några kortare frågor till 12 lärare angående lektionsupplägg och betygssättning. Resultat Vi såg en tydlig kvalitetsskillnad mellan lärarhandledningsproven och de egengjorda proven, där de förra i större utsträckning uppfyllde de kriterier vi satt upp. Våra lärarenkäter visade dock att de flesta av lärarna använder sig av egengjorda prov, och en övervägande del lägger dessutom störst vikt vid de proven när de sätter betyg. Det undersökningen visar är alltså att det större antalet lärare vi frågat använder sig av prov