Uppfattningar av specialpedagogens yrkesroll i förskolan. En kvalitativ intervjustudie om hur förskolepedagoger och specialpedagoger i förskolan uppfattar specialpedagogens yrkesroll i förskolan

Abstract

Nu ska vi ska ta klivet ut i vår nya roll som specialpedagoger. Vi frågar oss vad det innebär att vara specialpedagog och vad som förväntas av oss i vår nya roll. Både tidigare forskning och Skolverket (Skolverket, 2024) visar på en komplex och otydlig roll. Syftet med studien är att undersöka förskolepedagogers uppfattningar av specialpedagogens yrkesroll och uppdrag i förskolan och specialpedagogernas uppfattningar av sin yrkesroll och sitt uppdrag i förskolan. Syftet är även att identifiera likheter och skillnader av förskolepedagogers och specialpedagogers uppfattningar av specialpedagogens yrkesroll i förskolan. Vår förhoppning är att om eventuella skillnader i synsätt belyses kan en bättre samverkan ske och det skulle de i sin tur gynna alla barns utveckling. I studien har alla pedagoger i förskolan representerats. I tidigare studier har bara förskollärarnas uppfattning studerats. För att få en större helhetsbild anser vi att det är viktigt att få med både barnskötare och outbildade då även de representerar en stor del av pedagogerna som arbetar i förskolan. Studien har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen då vi undersökt förskolepedagogernas och specialpedagogernas uppfattningar av fenomenet specialpedagogens yrkesroll i förskolan. Empirin har samlats in genom tolv semi-strukturerade intervjuer med specialpedagoger, förskollärare, barnskötare och outbildade och har sedan analyserats utifrån den fenomenografiska ansatsen. Nio kategorier av uppfattningar framkom och har beskrivits i ett utfallsrum. I studien har vi tolkat resultatet utifrån de teoretiska ramarna fenomenografi, för att synliggöra kategorierna av uppfattningen av specialpedagogens yrkesroll, och frirumsmodellen (Berg, 1999), för att beskriva specialpedagogens yrkesroll i förhållande till de inre och yttre gränserna för en skolas eller förskolas ledning och styrning samt det frirum för skolutveckling som finns mellan gränserna. Resultatet visar precis som en stor del av den tidigare forskningen att specialpedagogens roll är komplex, diffus, otydlig och att specialpedagogen är en mångsysslare med många skilda uppgifter och uppdrag. Vi kan också se att rollen formas utifrån den lokala kontext som specialpedagogen verkar i. Specialpedagogerna känner en otillräcklighet och förskolepedagogerna uttrycker ett behov och en saknad av dem i verksamheten. Vi anser att det tyder på att det som specialpedagogen bidrar med är betydelsefullt och viktigt. Det framkommer också att förväntningarna, erfarenheterna och de personliga egenskaperna hos specialpedagogen själv påverkar hur yrkesrollen formas. Det gör också att rollen blir svårdefinierad och möjliggör ytterligare variationer av uppdraget.