Tre skolors arbete med mat och hälsa - Hur kommer arbetet till uttryck i undervisningen och i hela skolans verksamhet?

Abstract

Barnens uppväxtår är en tid i livet som kännetecknas av snabba förändringar i både kropp och beteende. I Sverige har andelen överviktiga skolbarn fördubblats från 1980- talets mitt till 2000- 2001. Vanor som har betydelse för hälsan resten av livet grundläggs i unga år. Om barn väljer en hälsosam livsstil beror på omgivningen, som till exempel skolan. Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan, vilket medför att skolan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet. Hälsoperspektivet och livsstilens betydelse för hälsa genomsyrar stora delar av kursplanen, men anknyter ofta till den fysiska aktiviteten. I kursplanerna förekommer inga mål angående mat förrän i år 5 då eleverna har Hem- och konsumentkunskap. Syftet med arbetet är att genom kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer undersöka hur skolor som arenor arbetar med matens betydelse för hälsan i år 1 till år 5 och hur arbetet kommer till uttryck i undervisningen. Undersökningen visar bland annat att det endast förekommer ett fåtal skriftliga mål angående mat och hälsa i undervisningen. Lärarna hänvisar istället till att mat och hälsa förekommer som ett naturligt inslag i undervisningen och att de ibland väver in matens betydelse för hälsan omedvetet i undervisningen. Vid tillfällen då undervisningen av mat och hälsa förekommer arbetar lärarna ofta med teman, eftersom det leder till en ökad struktur i undervisningen och det sker även ämnesövergripande. Samtliga skolor arbetar med att få in matens betydelse för hälsan i samband med skolmåltiden. I samband med undervisningen av mat och hälsa har andra aktörer en stor betydelse, eftersom eleverna behöver höra olika sätt att lägga fram samma budskap på.