Vi blir ofta ensamma och står mitt i smeten - En kvalitativ studie om grundskollärares erfarenheter av brottsförebyggande arbete med socialt utsatta elever

Abstract

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur grundskollärare definierar, upplever och påverkas av brottsförebyggande arbete med elever från socialt utsatta och segregerade områden. Genom kvalitativa intervjuer ämnade jag bidra till djupare kunskap om hur lärare förstår och hanterar utmaningar som uppstår i deras vardagliga arbete. Teori: Meningsskapande, emotionshantering, kollegiala stödnätverk och gatuplansbyråkrati. Metod: Material: Kvalitativa intervjuer. Transkriberingar från fyra semi-strukturerade intervjuer. Resultat: Studiens resultat visade att lärarna tolkade brottsförebyggande arbete som både ett fostransuppdrag och ett undervisningsuppdrag. Arbetet ställde höga krav på att möta varje elevs behov, och lärarnas kapacitet påverkades negativt av tidsbrist och hög arbetsbelastning. Anmälningsplikten antogs vara en viktig del i arbetet men flera emotionella dilemman uppstod inför upprättandet av en anmälan, exempelvis oro över privatlivet. Kollegialt stöd fungerade i vissa fall som ett verktyg för att hantera sådana dilemman, men möjligheterna till dessa nätverk visade sig begränsas av olika faktorer. Lärarna ifrågasatte även socialtjänstens roll och kommunikationsförmåga i det brottsförebyggande arbetet, och berättade att samverkan i dagsläget inte fungerar.