Välkommen välkommen hit, vem du än är, var du än är

Abstract

Frihamnen är ett gammalt industriområde i Göteborg som ingår i Göteborg stads stora stadsutvecklingsprojekt Älvstaden. Marken är central och attraktiv och ägs av kommunen som till följd av det har varit en ovanligt stark förhandlingspart i planeringsprocessen. De har ställt krav utifrån social hållbarhet i högre utsträckning än praxis där en av målsättningarna varit att skapa utrymme för en mångfald av människor. Den här studien utgår från plandokument och intervjuer med tjänstemän inom stadsplanering vilket sedan jämförs med en liknande fallstudie i Stockholm. Syftet med studien har varit att komma fram till vem som gynnas av planerna och där studien kan visa på att barnperspektivet är mest framträdande. Mycket talar för att Frihamnen sticker ut vad gäller den sociala hållbarheten och samtidigt kan det vara ett sätt att stärka stadens marknadsvärde. Däremot kan ett hävdande av staden i en konkurrenssituation ge oönskade konsekvenser för marginaliserade grupper. Studien visar även att planprocessen, som involverar stadens invånare genom medborgardialog, riskerar att bli av symbolisk karaktär. Detta kan förklaras utifrån kooptering eftersom medborgardialogen kan fungera som en avväpning mot potentiella kritiska röster. Många begrepp som står som mål för planeringen står odefinierade vilket ger de aktörer som skall förverkliga dem stort tolkningsutrymme. Studien förklarar detta utifrån en löskoppling där kommunen fungerar både som politisk organisation, som måste uppfylla mål som står i konflikt med varandra, samtidigt som den är utförarorganisation vilken kräver handlingskraftighet. Studien har också funnit att de höga sociala ambitionerna i Frihamnen kan fungera som ett skyltfönster och en symbol för Göteborgs arbete med social hållbarhet.