Matglädje och matsvinn på ett vård- och omsorgsboende

Abstract

Syfte: Syftet med studien var att tillsammans med vård- och omsorgspersonal samt köksmästare identifiera orsaker till matsvinn samt utarbeta förslag för att öka matglädje och minska matsvinn inom ett vård- och omsorgsboende med inriktning för demenssjukdom. Genom att identifiera utmaningar och möjligheter syftar rapporten till att bidra med kunskap och praktiska lösningar som kan förbättra måltidsupplevelsen för äldre på ett boende, samtidigt som resurser används på ett hållbart sätt. Metod: Studien bygger på tre kvalitativa intervjuer med vård- och omsorgspersonal samt en köksmästare som rekryterades genom avsiktligt urval. Studien syftar till att identifiera och diskutera möjliga arbetssätt och lösningar som kan bidra till ökad matglädje och samtidigt minska matsvinnet inom vald verksamhet. De semistrukturerade intervjuerna organiserades utifrån måltidsmodellen FAMM och genomfördes i deltagarnas trygga miljöer för att öka tillförlitligheten. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys där materialet kodades och kategoriserades, exempelvis “pedagogiska måltiden” och “styrsystemet”. Målet var att tillsammans med deltagarna identifiera lösningar som kan bidra till ökad matglädje och minska matsvinn i äldreomsorgen. Resultat: Studien visar att visuella och auditiva faktorer i måltidsmiljön har en viktig roll för att stimulera kognitiva förmågor och minska rastlöshet hos individer på vård- och omsorgsboende, vilket i sin tur kan bidra till ökad matglädje. Utifrån intervjuerna med personalen identifierades följande faktorerna för att öka matglädje och minska matsvinn; portionsstorlekar, kommunikation mellan tillagning- och mottagningskök samt möjlighet till pedagogiska måltiden. Måltiden är inte bara näringstillförsel utan en central del i vardagen som påverkar livskvalitet och välbefinnande. Slutsats: Slutsatsen av studien visar att personalen anser att ökad matglädje kan bidra till minskat matsvinn. Resultatet från intervjuerna har dock visat att verksamhetens styrsystem hade starkare koppling till matsvinnet på undersökt vård- och omsorgsboende. Portionsberäkning av måltider och kommunikation mellan arbetslag är exempel på viktiga punkter som bör tas i beaktning vid arbetet med ökad matglädje och förebyggandet av matsvinn. För att nå målen i Agenda 2030 krävs kunskap och engagemang kopplat till mat och måltider inom äldreomsorgen.