Internt upparbetade elitfotbollsspelare -En tillgång eller kostnad?

Abstract

Bakgrund och problemdiskussion: De senaste decennierna har andelen kunskapsföretag ökat i samhället. Det är personalstyrkan som, via sina kunskaper och färdigheter, är en grundförutsättning för att företaget ska kunna generera intäkter, vilket också är fallet för fotbollsklubbar. SvFF införde 2001 en elitlicens med krav på svenska elitfotbollsklubbars ekonomi. I denna elitlicens tilläts klubbarna att aktivera externa spelarförvärv som immateriella tillgångar i balansräkningen. Vi anser att även de internt upparbetade tillgångarna borde aktiveras enligt rekommendationerna i RR 15. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det vore möjligt för svenska elitfotbollsklubbar att aktivera internt upparbetade spelare i balansräkningen, och att åskådliggöra andra eventuella förändringsområden. Metod: Studiens empiri bygger på primärdata som insamlats genom strategiskt utvalda intervjuobjekt. Vi har intervjuat ekonomichefer och revisorer på följande tre klubbar: IFK Göteborg, IF Elfsborg och Gais. Vi har även intervjuat representant på SFS. Slutsatser: Studien visar att klubbarna och dess revisorer i allmänhet är nöjda med dagens regelverk då det är enkelt, ger struktur åt klubbarna och beaktar försiktighetsprincipen. Om fler klubbar i framtiden börsnoteras anses dock en förändring av regelverket vara nödvändig. Dagens hantering av sign-on fee anses idag påverka jämförbarheten mellan klubbarna negativt. En aktivering och periodisering av denna sign-on fee anses i framtiden vara rimlig och tillförlitlig. Kriterierna i RR 15 anses kunna uppfyllas i framtiden med hjälp av vissa justeringar.