Den stora kritiska gruppens tystnad innanför skolans väggar

Abstract

Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen på c-nivå är att se hur begrepp som konspirationsteorier, alternativa synsätt/berättelser och källkritik hanteras i relation till skolan, etablerade medier och en växande kritisk opinion mot officiella förklaringar. De frågeställningar som har använts är, ”Hur påverkas skolan av den mediala framställningen av ifrågasättandet av officiella utredningar, exempelvis terrorattentatet mot World Trade Center 11:e september, 001?”, samt ”Hur påverkar det nya medieklimatet med internets utveckling, lärarens hantering av begrepp som exempelvis källkritik, konspirationsteori, alternativa berättelser?” Ämnet är avgränsat inom ramen för terrorattentaten i USA elfte september 001. Diskursteoretisk metod har använts för att se hur diskurser och motståndsdiskurser byggs upp, samt hur nya politiska frågor växer fram i relation till internet och ett växande informationsflöde. Materialurvalet har utgått från en författare och en vetenskapsman som har tagit tydlig ställning för en ny utredning kring bakgrunden och händelserna kring elfte september. Artiklar och böcker från en journalist och en författare som har ett antagonistiskt förhållningsätt i frågan, har analyserats i relation till förespråkarnas argumentation. Sökningar på begreppen konspirationsteorier, alternativa synsätt/berättelser och källkritik har också gjorts i lärarfacktidningar, på skolverket och på lektionsunderlagssidor. Resultatet visar på att det finns en likvärdig syn mellan skolan och etablerade medier, i hur kritik mot den officiella utredningen kring elfte september främst associeras med negativa konspirationsteorier. Enligt en opinionsundersökning är det dock övervägande många under 30 år som är uttalat kritiska till den officiella utredningen. För läraryrket innebär det antagligen att det finns en stor kritisk minoritet till etablerade sanningar inom skolan, som dock inte får komma till tals i frågan utan en strukturellt negativ syn på frågan från skolan som institution. I förlängningen handlar det om att främja en öppen diskussion i linje med skolans demokratiuppdrag, samt elevernas möjlighet att ta ställning i viktiga utomparlamentariska demokratifrågor utan risk för institutionella sanktioner.