Marknadens svar på kvinnliga ledare: En analys av VD-posten och Glasbrantens relevans

Abstract

Syftet med denna studie är att på Stockholmsbörsen undersöka om det finns skillnader i aktiemarknadens reaktioner vid tillkännagivanden av kvinnliga jämfört med manliga VD:ar, samt att utifrån glasbrantsteorin empiriskt testa om företag som presterat sämre är mer benägna att utse en kvinnlig VD. Genom att applicera en kvantitativ metod, testar studien hypoteser formulerade ur den effektiva marknadshypotesen, signaleringsteori, genusteori, samt teorin om glasbranten. En eventstudie används för att testa för skillnad i abnormal avkastning mellan tillkännagivande av manliga och kvinnliga VD:ar. Resultaten visar att det inte finns någon signifikant skillnad i marknadsreaktionerna mellan grupperna, vilket indikerar att den nya VD:ns kön inte påverkar investerarbeslut på Stockholmsbörsen. För att testa om sannolikheten är högre att ett företag utser en kvinnlig VD efter en period med sämre prestation används en probitregression. Studien finner inget stöd för att sådana förhållanden ökar sannolikheten för att en kvinna tillsätts som VD, vilket ifrågasätter glasbrantsteorins applicerbarhet på svenska aktiemarknaden. Studiens resultat bidrar till en djupare förståelse av könsnormers roll i svenskt näringsliv och utmanar befintliga teorier som avser förklara kvinnors underrepresentation. Studien öppnar även upp för framtida forskning om underliggande orsaker till den låga andelen kvinnliga VD:ar i Sverige.