SYNSÄTT PÅ EVIDENS En analys av olika bedömningar och beslut kring läkemedelsbehandling för patienter med depression, anorexia nervosa och undervikt
Loading...
Date
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Abstract
Evidensens roll i sjukvården är numera central men den kunskapsmässiga kedjan, från sammanställning av evidens till behandling av patienter i klinisk praxis, kan påverkas av olika bedömningar och perspektiv. Samsjuklighet med depression förekommer hos mer än hälften av patienter med anorexia nervosa och undervikt, och ordination av antidepressiva är vanligt förekommande i behandlingen, trots ett flertal evidensbaserade behandlingsriktlinjer som avråder från detta. I denna uppsats analyseras fallet läkemedelsbehandling för depression vid anorexia nervosa och undervikt för att belysa olika processer vid utformning, implementering och användning av evidens, och för att öka förståelsen för hur olika synsätt på evidens påverkar dessa processer.
Utifrån studiens fall genomfördes i uppsatsens första delstudie först en systematisk översikt av relevanta studier och sedan en kartläggning av aktuella översikter och behandlingsrekommendationer för att kartlägga det aktuella evidensläget om läkemedelsbehandling för depression vid anorexia nervosa och undervikt, hur detta presenteras i olika översikter och vilka bedömningar som leder till utformning av behandlingsrekommendationer.
Genom tematisk analys av material från semistrukturerade intervjuer med erfaren personal på olika ätstörningsmottagningar i Västsverige syftade uppsatsens andra delstudie till att undersöka hur personal inom ätstörningsvården förhåller sig till läkemedelsbehandling för depression vid anorexia nervosa och undervikt, hur de använder sig av evidens för att fatta kliniska beslut och vilka eventuella andra kunskapskällor som integreras i behandlingen. I båda delstudierna analyserades resultaten med fokus på olika synsätt på evidens, som påverkar aktörernas bedömningar, och med hjälp av praxisgemenskap, aktör-nätverksteori, standardiseringssociologi, vetenskaplig bandwagon och mindlines som analytiska resurser.
Den första delstudien påvisar en brist på studier som tydligt bekräftar eller motbevisar eventuella effekter av antidepressiv medicinering för depression hos patienter med anorexia nervosa och undervikt, men olika evidensbaserade behandlingsrekommendationer utformas utifrån detta evidensläge och avråder från åtgärden eller rekommenderar den efter klinisk bedömning. Resultatet av den andra delstudien indikerar att personal inom ätstörningsvården gärna vill att behandlingen blir i enlighet med evidens men de fattar beslut baserat på ett eget evidensinformerat arbetssätt som prioriterar expertis och andra kunskapskällor. Delstudiernas resultat antyder på olika synsätt på evidens som påverkar aktörernas bedömningar: evidens kan antingen ses som den viktigaste kunskapskällan som alltid bör prioriteras, eller som ett verktyg som kan anpassas och användas i kombination med andra kunskapskällor.
Olika synsätt på evidens påverkar sammanfattningsvis hur behandlingsrekommendationer utformas och hur personal inom ätstörningsvården förhåller sig till och använder sig av evidens. Det behövs mer forskning om ätstörningsbehandling men också om hur evidens och andra kunskapskällor effektivt kan kombineras för att optimera behandling av patienter med ätstörningar.
Description
The role of evidence in healthcare is now central, but the knowledge chain—from the compilation of evidence to patient treatment in clinical practice—can be influenced by various judgments and perspectives. Comorbidity with depression occurs in more than half of patients with anorexia nervosa and low body weight, and the prescription of antidepressants is common in treatment, despite multiple evidence-based treatment guidelines that advise against this practice. This thesis analyzes the case of pharmacological treatment for depression in anorexia nervosa and low body weight to illuminate the processes involved in the formulation, implementation, and utilization of evidence, as well as to enhance understanding of how different perspectives on evidence influence these processes.
In the first study of the thesis, a systematic review of relevant studies was conducted, followed by a mapping of current reviews and treatment recommendations to identify the current state of evidence regarding pharmacological treatment for depression in anorexia nervosa and low body weight. The study aimed to examine how evidence is presented in various reviews and which judgments lead to the formulation of treatment recommendations.
The second study utilized thematic analysis of material from semi-structured interviews with experienced staff at various eating disorder clinics in Western Sweden. It aimed to explore how personnel within eating disorder care relate to pharmacological treatment for depression in anorexia nervosa and low body weight, how they utilize evidence to make clinical decisions, and which other knowledge sources may be integrated into treatment. Both studies analyzed the results with a focus on different perspectives on evidence that influence actors' judgments, using community of practice, actor-network theory, standardization sociology, scientific bandwagon, and mindlines as analytical resources.
The first study reveals a lack of studies that clearly prove or disprove the potential effects of antidepressant medication for depression in patients with anorexia nervosa and low body weight. Nonetheless, various evidence-based treatment recommendations are formulated based on this evidence, advising against the measure, or recommending it following clinical assessment. The results of the second study indicate that staff within eating disorder care strive for treatment to align with evidence but make decisions based on an evidence-informed approach that prioritizes expertise and other knowledge sources. The findings from both studies suggest different views on evidence that affect actors' judgments: evidence can either be seen as the primary knowledge source that should always be prioritized or as a tool that can be adapted and used in combination with other knowledge sources.
Different perspectives on evidence ultimately influence how treatment recommendations are formulated and how staff within eating disorder care relate to and utilize evidence. Further research is needed not only on eating disorder treatment, but also on how evidence and other knowledge sources can be effectively combined to optimize the treatment of patients with eating disorders.
Keywords
Evidens, evidensbaserad vård, anorexia nervosa, depression