Kommunal beredskap genom översättning: Institutionellt entreprenörskap i ändringen från styrning till praktik

Abstract

Syfte: Att bidra till förståelse för hur beredskap formas lokalt, i syfte att stärka förmågeutveckling i totalförsvaret, samt utveckla teori om individers roll i översättning: • Hur skapas beredskap på lokal nivå? • Vilken roll har kommunala beredskapssamordnare i skapandet av beredskap? • Vad präglar framgångsrikt skapande av beredskap? Teori: Ramverk: Skandinavisk institutionell teori Centrala koncept: översättning, institutionella tryck, organisationer, institutionella fält, institutionellt entreprenörskap Analysverktyg: Ändringsprocessens tre del-processer (Sahlin-Andersson, 1996). Metod: Konstruktivistisk grundad teori med tre parallella processer; öppen, axial, fokuserad. Materialinsamling genom intervjuer, PM och litteraturjämförelse. Analys med hjälp av kodning utifrån fem koncept, input, output samt analysverktygets tre del-processer. Resultat: Kommunal beredskap skapas genom en översättningsprocess där nationella styrsignaler omformas i tre interna delprocesser: problemkonstruktion, redigering och identitetsförändring. I denna översättning får lokala aktörer – särskilt beredskapssamordnare – en central roll som institutionella entreprenörer med handlingsutrymme att forma beredskapen utifrån lokala förhållanden. Resultatet visar att nationell styrning tolkas och omformas lokalt, vilket innebär att styrning i svaga och komplexa fält bör ta höjd för kommunernas tolkningsutrymme och aktiva roll i skapandet. Samtidigt har kommunerna både ansvar och möjlighet att ta denna aktiva roll.