Barnmorskors erfarenheter av att bemöta gravida kvinnor med fetma vid inskrivningssamtal på mödravårdscentralen - En kvalitativ intervjustudie

Abstract

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2018) har antalet kvinnor som med bodymassindex (BMI) över 30 fördubblats sedan mitten av 1990-talet. År 2014 hade 25 procent av kvinnorna vid inskrivningen på mödrahälsovården i Sverige en övervikt (BMI 25,0 - 29,9) och 13,1 procent var obesa (BMI >30). Kvinnor med fetma löper en ökad risk för att utveckla graviditetsdiabetes, hypertoni, preeklampsi samt depression. Andra obstetriska komplikationer vid fetma är misslyckad induktion, skulderdystoci, sectio, barn som föds stora för tiden (LGA) och intrauterin fosterdöd. Det är även vanligt med ett förlängt öppningsskede samt ökad risk för stor postpartumblödning. Kvinnor med BMI >40 löper ökad risk för missbildningar hos fostret som exempel neuralrörsdefekter, hjärtfel samt läpp-käk-gomspalt (Lendahls, 2016). I Närhälsans riktlinjer för mödravårdcentralen (MVC) skall barnmorskan i samband med inskrivningsbesöket på MVC uppmärksamma eventuell övervikt. Barnmorskan har som skyldighet att erbjuda den gravida kvinnan extrabesök med fokus på livsstilssamtal Syfte: Syftet med studien är att beskriva barnmorskors erfarenheter av att bemöta gravida kvinnor med fetma vid inskrivningssamtalet på MVC. Metod: Metoden som valts är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Datainsamling skedde i form av individuella intervjuer med öppna frågor. Informanterna bestod av barnmorskor som arbetade på MVC i Västra Götalandsregionen. Resultat: I resultatet framkommer det att majoriteten av barnmorskorna upplever att det är en utmaning och en fin balansgång mellan att skapa en god vårdrelation och samtidigt informera om de risker som finns vid graviditet och fetma. Slutsats: Resultatet ger ökad förståelse inför hur barnmorskan på MVC upplever mötet med gravida kvinnor med fetma. Utifrån dessa upplevelser identifieras hur barnmorskan kan skapa en vårdrelation där barnmorskan känner trygghet i att ge stöd och information och minska risken för att kvinnan känner sig kränkt.