MERA ÄN BARA PRAT

Abstract

Bakgrund Artrit och artros är vanligt bland äldre, smärtan och stelheten kan leda till funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. En intervention för att möjliggöra aktivitetsutförande är handträning i grupp med fokus på kroppsfunktioner och ett komplement av utbildning om ledskydd och aktiviteter. Gruppens samspel påverkar kunskapsinhämtningen och vad som lärs beror på interaktion och vad samtalen berör i handträningsgruppen. Varken i sjukvården eller i forskningen om artrit och artros är det synligt att deltagarnas erfarenheter och kunskaper påverkar aktivitetsutförandet. Det saknas aspekter på interaktionen mellan deltagarna i en handträningsgrupp, samtalen och samspelets betydelse för ökad förmåga att utföra meningsfulla aktiviteter och öka livskvalitén. Syfte Att utforska erfarenheter av att delta och diskutera i en handträningsgrupp för personer med artrit eller artros Metod En kvalitativ studie med fokusgrupper för insamling av data och kvalitativ innehålls analys för att bearbeta och analysera data. Resultat De kvalitativa kategorierna beskrev att erfarenheter av att delta och diskutera i handträningsgrupp kan påverka aktivitetsutförandet och livskvalitén. Den avkopplande miljön bidrog till stimulerande samtal och diskussioner. Gemenskapen i gruppen framträdde genom ett ömsesidigt stödjande och stärkande av varandra samt i samtalen om likheter och olikheter i att leva med ledsjukdom. Att känna sig hemma i gruppen öppnade upp för tillit och att i samtalen få förståelse från deltagarna medverkade till en känsla av bekräftelse. Deltagandet i handträningsgruppen inspirerade till nya aktiviteter och till förändring i vardagen Slutsats Att ta tillvara deltagarnas erfarenheter och kunskaper, låta de vara delaktiga i att inspirera och lära varandra är väsentligt. Det leder till en mer aktiv vardag och medverkar till ökad livskvalité för målgruppen.