Lek och lärande

Abstract

Sammanfattning Vårt syfte har varit att undersöka hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skola uttrycker sig kring att använda lek som metod för lärande i verksamheten med barn och elever. Vi vill undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt pedagogerna menar att lek förekommer i deras verksamhet samt hur pedagogerna menar att lek kan främja barns och elevers lärande. Vi vill även undersöka om det finns något som uppfattas som hinder när det gäller att använda lek som metod för barns och elevers lärande och om det finns skillnader mellan pedagoger i förskolan och skolan i deras syn på användning av lek som metod för lärande. I vår undersökning har vi utgått från ett sociokulturellt perspektiv, ett relationellt perspektiv samt en fenomenografisk forskningsansats. Vi har intervjuat pedagoger i en kvalitativ undersökning för att få deras syn på lek samt verklighetsförankrat material. Pedagogerna som deltog kom från olika skolor och förskolor och arbetar från förskolan upp till år 6. Vi har sett flera skillnader men även likheter mellan pedagogerna i förskola, förskoleklass och skola och dessa har vi jämfört och ställt mot varandra. Vi kom även fram till att alla pedagoger är positiva till lek som metod för lärande men de flesta anser att det är svårt att hitta tid osv. för att genomföra det i praktiken. Detta blir allt mer tydligt ju äldre barn och elever pedagogerna arbetar med. Pedagogerna som arbetar i förskola och förskoleklass är dock ofta mer medvetna om hur de ska arbeta med leken som metod för lärande och varför det är viktigt. Utifrån detta anser vi att leken är viktig för barns och elevers lärande och att det skulle vara lärorikt att införa mer av lek i förskolans och framför allt skolans verksamhet men att det gäller för pedagogerna att se möjligheter istället för hinder för att det ska vara genomförbart att använda lek som metod för lärande.