Minskar brotten när grannskap gentrifieras? En kvantitativ studie av Malmö 2010–2017
Date
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Abstract
Denna uppsats undersöker rumsliga samband mellan brottslighet och gentrifiering i Malmö. Båda fenomen är omtalade i samhällsdebatten, men samtidigt har inga tidigare studier utforskat relationen mellan dem i en svensk eller skandinavisk kontext. Vidare är den sociodemografiska sammansättningen på en plats ett begynnande forskningsfält inom brottsgeografin. I studien differentierar vi mellan två typer av brott och tre typer av gentrifiering, analysen har främst genomförts i GIS-programvaror. Studien genomförs i två steg. Först en övergripande analys av relationen mellan brottslighet och gentrifiering. Eftersom det misstänks döljas intressanta variationer så utförs sedan analys på högre detaljnivå, uppdelat efter brotts- och gentrifieringstyp. Gentrifiering operationaliseras genom inkomstförändring och klasserna är som följer: klassisk gentrifiering (låg- till medelinkomst), ordinär gentrifiering (medel- till medelhög inkomst) samt supergentrifiering (medelhög- till höginkomst). Brotten delas upp i vålds- och egendomsbrott. I den övergripande analysen finner vi att relationen mellan brott och gentrifiering i princip är obefintlig. I den detaljerade analysen kan mer intressanta samband skönjas. Våra främsta slutsatser är då att gentrifierade områden upplever lägre nivåer av brottslighet över lag än icke-gentrifierade. I uppdelningen mellan vålds- och egendomsbrott finner vi att en större andel gentrifierade områden upplevt en ökning av egendomsbrott än icke-gentrifierade områden. Här sticker klassiskt gentrifierade områden ut med en högre andel områden med ökande egendomsbrott än de två andra gentrifieringstyperna. Vidare har supergentrifierade områden i högre grad upplevt ökade våldsbrott än vad klassiskt- och ordinärt gentrifierade områden har.