FAKTORER SOM PÅVERKAR SJUKSKÖTERSKANS BESLUTSFATTANDE I TRIAGE. En litteraturöversikt

Abstract

Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukvård, där triage används för att prioritera vård utifrån patientens medicinska angelägenhetsgrad. Triagesjuksköterskor bedömer patientens tillstånd utifrån symtom, vitalparametrar och sjukdomshistoria, ofta med stöd av triagesystem. Trots detta är sjuksköterskans kliniska omdöme avgörande för korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland bortses från. Kliniskt beslutsfattande grundas på observationer, kritiskt tänkande och riskbedömning, med målet att ge individanpassad vård. Sjuksköterskors bedömning i triage präglas av tidspress och arbetsbelastning, men ska samtidigt främja patientsäkerhet och personcentrerad vård. Syfte: Syftet är att belysa vilka faktorer, utöver systematiska metoder och beslutsstöd, som påverkar sjuksköterskans kliniska beslutsfattande vid triage på akutmottagningar. Metod: Litteraturöversikt baserad på 10 studier med kvalitativ och kvantitativ ansats som analyserats med hjälp av Fribergs modell för litteraturöversikter. Resultat: Resultatet redovisas i huvudkategorierna Organisatoriska faktorer, Sjuksköterskerelaterade faktorer samt Patientrelaterade faktorer. Organisatoriska faktorer delades upp i overcrowding, kommunikation mellan sjuksköterska och patient och teamarbete. Sjuksköterskerelaterade faktorer fördelades i erfarenhet, stress och utbrändhet samt klinisk resonemangsförmåga. Till sist delades patientrelaterade faktorer in i symtom och tecken samt individuella faktorer. Slutsatser: Sjuksköterskors kliniska beslutsfattande i triage påverkas av en komplex samverkan mellan organisatoriska, sjuksköterske- och patientrelaterade faktorer. Aspekter som overcrowding, teamarbete, erfarenhet, utbildning och patientens egenskaper samverkar och påverkar beslutsprocessen. Trots variationer mellan individer, vårdinrättningar och kulturella kontexter finns gemensamma mönster, vilket understryker behovet av ett helhetsperspektiv. Framtida forskning bör beakta kulturella, språkliga och organisatoriska skillnader för att bättre förstå beslutsprocessen.