Identidad y poscolonialidad en "Cien años de soledad"

Abstract

Syftet med denna uppsats är att undersöka representationen av postkoloniala identiteter i novellen Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez. Vi analyserar konstruktionen av några av karaktärerna och föremålen i boken för att diskutera vilka identiteter som finns representerade och hur de representeras. Eftersom novellen innehåller ett stort antal karaktärer koncentrerar vi oss på två av huvudpersonerna; Úrsula Iguarán och överste Aureliano Buendía. Dessutom analyserar vi kort identiteten hos olika föremål som finns representerade i boken, som till exempel isen och förstoringsglaset, för att se vilka roller de spelar i historien. Vi kommer att grunda vår diskussion och analys på postkoloniala teoretiker som Ashis Nandy, Stuart Hall, Gayatri Spivak, samt Walter Mignolo. I analysen uttrycker vi att de utvalda karaktärerna och föremålen representerar fragmenterade och heterogena identiteter, och inte enkla stereotyper. De representerar inte enbart postkoloniala identiteter, men konstruerar en heterogenitet i olika identiteter som till exempel den latinamerikanska, maskulina, feminina, eller underordnade, etcetera. Detta kan vi tolka som ett motstånd mot den koloniala tanken om den koloniserade som homogen, och därför också som ett postkolonialt drag.