Bränder ovan gränsen för fjällnära skog i Sverige mellan 1998-2020

Abstract

Klimatförändringarna förväntas bidra till fler bränder på kalfjäll och i närliggande boreala skogar. Studier har visat på en ökning av antal och storlek på bränder i dessa miljöer där brandförekomst annars är ovanligt. Kalfjällsbränder kan även generera en brandbenägen vegetation och således fler bränder. Området ovan gränsen för fjällnära skog (GFS) i Sverige bedöms som sällsynt med urskogsliknande miljöer och värdefulla natur- och kulturvärden. Däremot finns en kunskapsbrist kring hur bränder beter sig här. Syftet med studien var att undersöka brandregimer ovan GFS i Sverige genom att analysera Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) databas över registrerade bränder i fjällänen mellan år 1998 och 2020. Vidare undersöktes förutsättningarna och intensiteten av branden vid Sonfjället 2018 genom fjärranalys och bearbetning av geodata i GIS. Slutligen studerades eventuell tillväxt av vegetation efter branden med hjälp av fjärranalys. Resultatet i studien visar att det har skett en ökning av antal registrerade bränder ovan GFS under den studerade perioden, men indikerar inte någon ökning av bränder på kalfjäll. Däremot har det skett flera stora bränder i den fjällnära skogen i anslutning till kalfjäll. Brandintensiteten i branden vid Sonfjället 2018 har spatiala variationer men brann huvudsakligen med måttligt hög intensitet. Tillväxten av vegetation var marginell tre år efter branden och det är svårt att dra vidare slutsatser om vegetationens tillväxt. Slutligen är platsegenskaper och vädrets tidsmässiga förhållanden betydande för en brands beteende. Att brandregimen är platsspecifik och beroende av lokal kontext gör det svårare att skapa en generaliserad bild av brandregimer ovan GFS, men branden vid Sonfjället visar potentialen av brand i den fjällnära skogen i nära anslutning till kalfjäll.