STRESS, ÅTERHÄMTNING OCH ARBETSLIV En litteraturöversikt över den arbetsterapeutiska interventionen ReDO

Abstract

Bakgrund Psykisk ohälsa, i synnerhet stressrelaterad är en växande orsak till långvarig sjukfrånvaro i Sverige. Arbetsterapeutisk rehabilitering spelar en viktig roll för att hjälpa personer återgå till arbete. En metod som används inom arbetsterapi är ReDOprogrammet (Re-Designing Daily Occupations), en evidensbaserad gruppbehandling som syftar till att skapa balans i vardagen och möjliggöra återgång till arbete. Programmet bygger på modellen ValMO, som omfattar de tre triaderna: aktivitetstriaden, värdetriaden och perspektivtriaden. Syfte Syftet med studien var att sammanställa och analysera resultat av ReDO-metoden hos vuxna personer som är sjukskrivna med stressrelaterad ohälsa Metod För att besvara studiens syfte genomfördes en systematisk litteraturöversikt med fokus på kvantitativa artiklar om ReDO-metodens resultat på stressrelaterad ohälsa. Urvalet baserades på PEO-modellen (Population: vuxna med stressrelaterad ohälsa, Exposure: ReDO-interventionen, Outcome: hälsa, återgång i arbete, arbetsroll och arbetsmiljö). Totalt inkluderades åtta artiklar som kvalitetsgranskades med SBU-granskningsmall ROBINS-I, som bedömde risk för bias. Resultat Artiklarna bedömdes enligt kvalitetsgranskningen vara av låg-medelhög kvalitet. Sex kategorier kopplade till studiens syfte relaterat till hälsa, återgång i arbete, arbetsmiljö och arbetsroll. Kategorierna presenterades i resultatet och innefattade upplevelse av vardagliga aktiviteter, välbefinnande och livskvalitet, stress och ångest, återgång i arbete, självskattad upplevelse av arbetsroll och arbetsmiljö, den terapeutiska relationen och tillfredsställelse med rehabilitering. Slutsats Studierna visade att ReDO-metoden har positiva resultat för vuxna med stressrelaterade ohälsa, särskilt vad gäller aktivitetsbalans, välbefinnande och återgång i arbete. Deltagarna upplevde ökat aktivitetsvärde, förbättrad livskvalitet och stärkt självkänsla. Den terapeutiska relationen framstod som en faktor som gav bättre resultat av ReDOmetoden gällande välbefinnande och återgång i arbete. ReDO-metoden visade sig också ge bättre resultat gällande tillfredsställelse med rehabilitering jämfört med deltagarna i kontrollgruppen. Dock visade sig effekterna av ReDO-metoden avta på lång sikt vilket tyder på behov av fortsatt uppföljning av behandlingen.