Elevinflytande och demokrati i skolan

Abstract

Syftet med uppsatsen var att följa upp Amy Gutmanns fråga från 1980-talet: Hur mycket demokrati i skolan är demokratiskt önskvärt? eftersom lärare bl.a. upplevt målkonflikter med kunskapsuppdraget och efterfrågat stöd i hur arbetet med elevinflytande ska utformas. Undersökningen utfördes som en metastudie av tio svenska doktorsavhandlingar publicerade mellan 2000 och 2013 genom en tematisk analys av avhandlingarnas slutsatser. En analys av svensk forskning och utvärdering av elevinflytande som utfördes av Forsberg 2000 visade att forskningsområdet var outvecklat. Metastudien har därför också inriktats på att analysera materialets bredd i teoretiska perspektiv och metoder. Avhandlingar valdes ut där elevers perspektiv inkluderades och som utförts i åk 7-9 eller på gymnasiet. Resultatet visar att forskningsområdet idag innehåller ett flertal perspektiv på elevinflytande (såsom elevers delaktighet i beslut på olika nivåer, deliberativ undervisning, möjlighet att utveckla kritiskt tänkande, delta i diskussioner och rättsäkerhet som en aspekt av demokrati) och att flera olika metodologiska ansatser har använts. Slutsatserna kan alltså användas för att besvara frågeställningen. Skolans demokratiarbete har visats inte behöva stå i konflikt med kunskapsuppdraget. Skolans arbete med elevinflytande idag är inte demokratiskt önskvärt eftersom det förstärker ojämlikheten mellan olika elevgrupper. Elevernas bakgrund påverkar vilka av deras krav som får gehör hos lärarna och vilka möjligheter till demokratierfarenheter de får i skolan. I stället för att fråga hur demokratin i skolan ska begränsas föreslås därför utvecklingsområden för vilket demokratiarbete som är demokratiskt önskvärt i skolan: systematiskt demokratiarbete, utveckla undervisningsgemenskaper, möjlighet för elever att delta i förhandling, kollektiva former och handledning för inflytande över eget lärande. Lärares uppdrag vad gäller demokrati och undervisning är mycket komplicerad och innehåller också en spänning mellan elevers behov av stöttning och att fostran verkar normerande, utestängande och styrande. Lärare behöver stöd för denna viktiga uppgift och mer vikt behöver läggas vid skolans demokratiuppdrag.