Underprisöverlåtelser i förening med EG-rätten särskilt med hänsyn till skatteskyldighet och verksamhetsgren

Abstract

När en tillgång tas ut ur en näringsverksamhet utan att marknadsmässigt vederlag har erlagts presumeras en beskattningsåtgärd. Huvudregeln är då att beskattning skall ske som om tillgången har avyttrats för ett pris som motsvarar marknadsvärdet. Detta innebär att överlåtaren kan komma att uttagsbeskattas för skillnadsbeloppet mellan marknadsvärdet och det eventuella vederlaget. Det är dock en allmän uppfattning att affärsmässigt välmotiverade omstruktureringar skall kunna ske utan att detta utlöser någon omedelbar beskattning. Därmed kan uttagsbeskattning underlåtas om förutsättningarna för en underprisöverlåtelse är uppfyllda. Bestämmelserna som reglerar uttagsbeskattning och underprisöverlåtelser kommer därför att redogöras för grundligt. Ett av de krav som måste vara uppfyllt för att en underprisöverlåtelse skall anses föreligga är att förvärvaren av tillgången är omedelbart skattskyldig i Sverige för näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. Jag kommer att undersöka huruvida detta krav är förenligt med EG-rätten eller om kravet kan anses utgöra ett hinder för den fria rörligheten och då i synnerhet etableringsfriheten. Jag kommer även att undersöka huruvida en eventuell restriktion kan rättfärdigas med stöd av doktrinen om rule of reason. Här uppkommer även frågan huruvida detta kan betecknas som en exitskatt varför det kommer att undersökas.

Begreppet verksamhetsgren har stor betydelse vid tillämpningen av bestämmelserna om underprisöverlåtelser och i samband med utfärdandet av fusionsdirektivet kom begreppet att regleras av EG-rätten. Begreppet uppträder således både vid fall då gemenskapsrätten reglerar transaktionen som vid fall då svensk intern rätt tillämpas. Det är därför intressant att utreda om begreppet verksamhetsgren skall tolkas EG-konformt i samtliga fall där det uppträder samt om EG-domstolen anses äga jurisdiktion vid interna transaktioner där begreppet tillämpas.