Verkligt värde vid lågkonjunktur

Abstract

Bakgrund och problem: Sedan år 2005 ska noterade företag inom EU tillämpa International Financial Reporting Standards (IFRS) vid upprättandet av koncernredovisningen. Av detta regelverk följer att vissa tillgångar och skulder ska redovisas till verkligt värde istället för historiskt anskaffningsvärde. Målsättningen hos det normgivande organet International Accounting Standards Board (IASB) som utvecklar IFRS är att redovisningen ska innehålla relevant information som underlättar beslutsfattandet för investerare och analytiker. Begreppet verkligt värde har emellertid kritiserats, i synnerhet avseende dess tillförlitlighet. Risken för manipulation ökar när värderingen bland annat grundar sig på företagsledningens bedömningar. När konjunkturen vänder nedåt kan börskurserna komma att fluktuera i allt högre grad eftersom de värdeförändringar som följer av redovisning till verkligt värde speglas i resultaträkningen. Med anledning av att IFRS enbart har tillämpats under högkonjunktur och att vi idag ser en allt större finansiell oro har jag valt att studera följande frågeställningar. Vad finns det för uppfattningar om verkligt värde? Vilka konsekvenser kan redovisning till verkligt värde få vid en lågkonjunktur? Syfte: Syftet med studien är att beskriva problematiken kring redovisning till verkligt värde samt att undersöka olika uppfattningar om de effekter redovisning till verkligt värde kan få vid en konjunkturnedgång. Avgränsningar: Uppsatsen omfattar enbart de internationella redovisningsstandarder som utvecklas av IASB. Jag har valt att intervjua personer med expertkunskap om IFRS och har inte undersökt företagens uppfattningar. Studien omfattar enbart noterade företag i Sverige. Metod: Mot bakgrund av uppsatsens explorativa frågeställningar utgår jag från en kvalitativ metod. Vid valet av respondenter har hänsyn tagits till yrkeserfarenhet och kunskap om IFRS. Slutsatser: Redovisning till verkligt värde medför fluktuerande resultat och börskurser, något som samtliga intressenter måste vänja sig vid. I syfte att underlätta analyser av ett företags intäkter och kostnader anser jag att förändringar på verkliga värden ska särredovisas. Vidare måste företag i goda tider passa på att skapa en buffert i det egna kapitalet med tanke på de resultatsvängningar som följer av redovisning till verkligt värde. När konjunkturen vänder nedåt kommer det att bli svårt att fastställa verkliga värden. Värderingen baseras då i högre grad på företagsledningens antaganden, vilket leder till ett minskat förtroende för den finansiella rapporteringen. Osäkra bedömningar är inte jämförbara bedömningar. Redovisningens minskade användbarhet och tillförlitlighet kan således skada förtroendet för företagens finansiella rapporter på ett sådant sätt att konjunkturen försämras ytterligare på grund av minskad framtidstro.