FRÅN POLITISKT BESLUT TILL SKOLANS VERKLIGHET En kvalitativ studie om lärares perspektiv på implementeringen av reformen Mer tid till lärande (2022)
Abstract
Reformen Mer tid till lärande (2022) lanserades som en lösning på skolans växande problem
med ojämlikhet och sjunkande kunskapsresultat. Genom att införa extra studietid och utökad
lovskola syftar reformen till att stärka skolans kompensatoriska uppdrag och öka
gymnasiebehörigheten bland elever. Denna studie undersöker hur reformen har
implementerats i praktiken från politiskt beslut till skolans verksamhet utifrån lärares
perspektiv. Det görs genom kvalitativa samtalsintervjuer med åtta lärare vid tre kommunala
grundskolor med varierande andel elever med gymnasiebehörighet. Med stöd i
implementeringsteori, särskilt Lipskys begrepp om närbyråkrater analyseras vad som
möjliggör och försvårar genomförandet. Studien kartlägger lärarnas olika reaktioner,
tolkningar och strategier i mötet med reformens krav. Resultatet visar att reformen ofta inte
når sin tänkta målgrupp då deltagandet är frivilligt och att lovskolan upplevs som sen,
otillräcklig och ibland belastande. Samtidigt framträder positiva exempel där insatserna
fungerar som stöd för motiverade elever under rätt organisatoriska förutsättningar. Det
övergripande mönstret är dock att ansvaret i praktiken förskjuts till lärarna själva utan att de
ges tydliga riktlinjer, tillräckliga resurser eller nödvändigt handlingsutrymme. Därmed
riskerar reformen att bidra till det kompensatoriska gap den var avsedd att minska.
Degree
Student essay
Collections
View/ Open
Date
2025-07-03Author
Ljungqvist, Olivia
Keywords
Implementering, Skolreform, Lärare, Närbyråkrat, Kompensatoriskt uppdrag
Language
swe