• English
    • svenska
  • English 
    • English
    • svenska
  • Login
View Item 
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Biological and Environmental Sciences / Institutionen för biologi och miljövetenskap
  • Masteruppsatser, Biologi / Institutionen för biologi och miljövetenskap
  • View Item
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Biological and Environmental Sciences / Institutionen för biologi och miljövetenskap
  • Masteruppsatser, Biologi / Institutionen för biologi och miljövetenskap
  • View Item
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Exploring the diet of harbour seals (Phoca vitulina)

Abstract
Changes in fish species abundance in the marine environment, can influence the prey composition of harbour seal diet and ultimately cause a decline in somatic growth and pregnancy rates. Thus, diet analysis enables early detection of changes in the marine ecosystem with consequences for seal health. The present study aims to assess both the overall diet of harbour seals and to elaborate several statistical methods to describe what we can learn from different methods of analysis. In particular, the variation in consumption is compared when the samples are treated individually (per sample) or at the population level (pooled samples). Diet composition was determined by identifying remains of the prey species in scat samples. To assess the variance in diet composition of individual samples, the data was tested for Local Contribution to Beta Diversity. To further explore differences among scats, two different distances were applied, the Jaccard similarity and the Bray-Curtis dissimilarity. Wrasse, Trisopterus spp., haddock/pollack/saithe, flatfish and cod were shown to be the most important prey species when accounting for abundance and haddock/pollack/saithe, wrasse, cod, Trisopterus spp. and flatfish when accounting for biomass. The results showed moderate to high variation in diet composition among scat samples, and the data treatment (individual samples or pooled) did affect the results significantly regarding prey species abundance estimated to be consumed by seals. However, when the biomass of prey species was estimated, the two methods produced similar results regarding the importance of different fish prey species in the diet. The results imply that former studies treating diet samples pooled can be used for comparisons with recent samples, when it comes to relative importance regarding biomass in the seal diet. The result showed that herring, which historically was highly important in the diet of harbour seals, showed low abundance in the present study. This could be explained by their migratory patterns or the decline in the fish stocks due to overfishing. The variance in prey species composition among scats can indicate that harbour seals show individual habitat- or prey species preferences or random events in encountering prey while foraging.
Degree
Student essay
Other description
Förändringar i förekomsten av fiskarter i den marina miljön kan påverka artsammansättningen i knubbsälens diet och i slutändan orsaka en minskning av somatisk tillväxt och dräktighet. Analys av diet gör det möjligt att tidigt upptäcka förändringar i det marina ekosystemet med konsekvenser för sälens hälsa. Den föreliggande studien syftar till att bedöma både knubbsälarnas totala konsumtion och att utveckla flera statistiska metoder för att beskriva vad vi kan lära oss av olika analysmetoder. I synnerhet jämförs variationen i konsumtion när proverna behandlas enskilt eller på populationsnivå (sammanslagna prover). Sammansättningen av dieten bestämdes genom att identifiera rester av bytesdjuren i avföringsprover. För att bedöma variationen i sammansättningen av dieten i enskilda prover testades data för “Local Contribution to Beta Diversity”. Dessutom undersöktes individuella preferenser genom två olika avstånd, ”Jaccardsimilarity” och ”Bray-Curtis dissimilarity”. Läppfisk, Trisopterus spp., kolja/lyrtorsk/gråsej, plattfisk och torsk visade sig vara de viktigaste bytesarterna när resultatet baserades på förekomsten och kolja/lyrtorsk/gråsej, läppfisk, torsk, Trisopterus spp. och plattfisk när resultatet baserades på biomassa. Resultaten visade måttlig till hög variation i artsammansättning mellan avföringsproverna, och databehandlingen (enskilda prover eller sammanslagna) påverkade resultaten signifikant med avseende på bytesarternas förekomst som uppskattades konsumeras av sälar. Men när biomassan av bytesarter uppskattades gav de två metoderna liknande resultat när det gäller betydelsen av olika fiskarter i födan. Resultaten tyder på att tidigare studier som behandlat sammanslagna prover kan användas för jämförelser med nyare prover, när det gäller relativ betydelse med avseende på biomassa i sälens diet. Resultatet visade att sill, som historiskt sett varit mycket viktig i knubbsälens föda, uppvisade låg förekomst i den aktuella studien. Detta skulle kunna förklaras av deras vandringsmönster eller minskningen av fiskbestånden på grund av överfiske. Variationen i sammansättningen av bytesarter bland avföringsproverna kan tyda på att knubbsälar uppvisar individuella habitat- eller bytesartpreferenser eller slumpmässiga händelser när de födosöker.
URI
https://hdl.handle.net/2077/88475
Collections
  • Masteruppsatser, Biologi / Institutionen för biologi och miljövetenskap
View/Open
Degree project for Master of Science (9.063Mb)
Date
2025-06-30
Author
Schött, Malin
Language
eng
Metadata
Show full item record

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV
 

 

Browse

All of DSpaceCommunities & CollectionsBy Issue DateAuthorsTitlesSubjectsThis CollectionBy Issue DateAuthorsTitlesSubjects

My Account

LoginRegister

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV