GYMNASIEUTBILDNING PÅ KARTAN En kvantitativ studie av tillgänglighet till gymnasieutbildning i storstad, större stad och landsbygdskommun

Abstract

Uppsatsen syftar till att undersöka hur tillgänglighet till gymnasieutbildning varierar i olika geografiska kontexter. Därtill undersöks relationen mellan upplevd och modellerad tillgänglighet. För att uppnå detta användes en kvantitativ forskningsdesign för att undersöka tre olika kommuntyper: storstad, större stad och landsbygdskommun. Metoden inbegrep nätverksanalyser av restid med olika transportslag i GIS för att visa den modellerade tillgängligheten samt en enkätundersökning i syfte att fånga den upplevda tillgängligheten. Ytterligare har skolutbud kartlagts utifrån vilka program och specialiseringar som erbjuds av gymnasieskolorna. Nätverksanalyserna och utbudskartläggningen omfattar samtliga 58 gymnasieskolor i kommunerna, medan enkätundersökningen omfattar två gymnasieskolor i storstaden. Resultaten visar att den generella rumsliga tillgängligheten till gymnasieskolor, avseende kollektivtrafik, bil- och cykeltransport, är god i storstaden, följt av den större staden och relativt dålig i landsbygdskommunen. Av de undersökta transportslagen uppvisar kollektivtrafik störst skillnader i modellerad tillgänglighet mellan kommuntyperna. Vidare uppvisar skolutbudet liknande mönster som den modellerade tillgängligheten där mängd och variation samvarierar med kommunstorlek, samt att det är koncentrerat till kommunernas centrala delar. Detta begränsar valmöjligheterna både för elever i kommuners perifera områden och för elever i mindre kommuner. Storleken på staden och elevers tillgänglighet förefaller korrelera med elevers möjligheter att realisera såväl kortsiktiga som långsiktiga projekt. Sammantaget indikerar resultaten att den rumsligt varierande tillgängligheten till gymnasieskolor i olika geografiska kontexter skapar ojämlika tidsmässiga förutsättningar, vilket påverkar hur elever strukturerar sin vardag och vilka aktiviteter de har möjlighet att genomföra. Slutsatserna understryker vikten av att beakta rumsliga skillnader i både modellerad och upplevd tillgänglighet vid planering och vid policyutveckling, i syfte att främja en mer jämlik gymnasieutbildning.