STRESS, ÅTERHÄMTNING OCH ARBETSLIV En litteraturöversikt över den arbetsterapeutiska interventionen ReDO
Abstract
Bakgrund Psykisk ohälsa, i synnerhet stressrelaterad är en växande orsak till långvarig
sjukfrånvaro i Sverige. Arbetsterapeutisk rehabilitering spelar en viktig roll för att
hjälpa personer återgå till arbete. En metod som används inom arbetsterapi är ReDOprogrammet
(Re-Designing Daily Occupations), en evidensbaserad gruppbehandling
som syftar till att skapa balans i vardagen och möjliggöra återgång till arbete.
Programmet bygger på modellen ValMO, som omfattar de tre triaderna:
aktivitetstriaden, värdetriaden och perspektivtriaden.
Syfte Syftet med studien var att sammanställa och analysera resultat av ReDO-metoden hos
vuxna personer som är sjukskrivna med stressrelaterad ohälsa
Metod För att besvara studiens syfte genomfördes en systematisk litteraturöversikt med fokus
på kvantitativa artiklar om ReDO-metodens resultat på stressrelaterad ohälsa. Urvalet
baserades på PEO-modellen (Population: vuxna med stressrelaterad ohälsa, Exposure:
ReDO-interventionen, Outcome: hälsa, återgång i arbete, arbetsroll och arbetsmiljö).
Totalt inkluderades åtta artiklar som kvalitetsgranskades med SBU-granskningsmall
ROBINS-I, som bedömde risk för bias.
Resultat Artiklarna bedömdes enligt kvalitetsgranskningen vara av låg-medelhög kvalitet. Sex
kategorier kopplade till studiens syfte relaterat till hälsa, återgång i arbete, arbetsmiljö
och arbetsroll. Kategorierna presenterades i resultatet och innefattade upplevelse av
vardagliga aktiviteter, välbefinnande och livskvalitet, stress och ångest, återgång i
arbete, självskattad upplevelse av arbetsroll och arbetsmiljö, den terapeutiska relationen
och tillfredsställelse med rehabilitering.
Slutsats Studierna visade att ReDO-metoden har positiva resultat för vuxna med stressrelaterade
ohälsa, särskilt vad gäller aktivitetsbalans, välbefinnande och återgång i arbete.
Deltagarna upplevde ökat aktivitetsvärde, förbättrad livskvalitet och stärkt självkänsla.
Den terapeutiska relationen framstod som en faktor som gav bättre resultat av ReDOmetoden
gällande välbefinnande och återgång i arbete. ReDO-metoden visade sig också
ge bättre resultat gällande tillfredsställelse med rehabilitering jämfört med deltagarna i
kontrollgruppen. Dock visade sig effekterna av ReDO-metoden avta på lång sikt vilket
tyder på behov av fortsatt uppföljning av behandlingen.
Degree
Student essay
Collections
View/ Open
Date
2025-06-11Author
Jeppsson, Valgerdur
Taym, Lin
Keywords
Arbetsterapi, utbrändhet, återhämtningsförmåga, återgång till arbete
Language
swe