Problemlösning i matematikundervisning
En kvalitativ intervjustudie med högstadielärare
Abstract
Problemlösning har en särställning i styrdokumenten för grundskolan och är både en del av
syftet, en av förmågorna samt en del av det centrala innehållet i kursplanen för matematik.
Denna studie syftar till att undersöka hur verksamma matematiklärare på högstadiet använder
problemlösning i undervisningen. Men även hur de definierar problemlösning inom
matematik samt hur de anser att klassrumsklimat och normer påverkar lärandetillfällen vid
problemlösning. Dessa frågeställningar har besvarats genom semistrukturerade kvalitativa
intervjuer med sex matematiklärare från två olika skolor, i två olika kommuner i Sverige. Ett
sociokulturellt perspektiv är det teoretiska ramverk som genomsyrar arbetet och analysen av
transkripten. Studien visar att matematiklärarna beskriver problemlösning som att arbeta med
uppgifter där eleverna inte direkt har en färdig lösningsmetod utan att det kräver kognitiv
utmaning för att lösas. Lärarna arbetar ofta med problemlösning genom EPA-metoden där
eleverna först får tänka själva, sedan i par och avslutningsvis tillsammans i helklass. Vid
problemlösning menar lärarna att den stöttning de ger eleverna handlar om att ställa öppna
frågor för att hjälpa eleverna förstå problemet men också att lära dem olika
problemlösningsstrategier. Hur väl problemlösning blir lärandetillfällen anser lärarna att det
även påverkas av vilket klassrumsklimat och vilka normer som råder. Ett öppet och tryggt
klassrumsklimat där det är accepterat att göra fel beskrivs som gynnsamt vid
problemlösningsaktiviteter.
Degree
Student essay
Collections
View/ Open
Date
2025-05-28Author
Svensson, Jessica
Keywords
Matematikundervisning, problemlösning, lärandetillfällen, klassrumsklimat, normer.
Language
swe