Samverkan mellan lärare i fritidshem och specialpedagoger: Möjligheter, utmaningar och dess betydelse för elevstöd.

Abstract

Denna studie undersöker hur lärare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synliggörs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan främja stöd för elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem lärare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades både möjligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad på tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma värden, kan skapa en mer inkluderande och stödjande lärmiljö för eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer även att samverkan kan ske behovsstyrt när tid för samverkan mellan professionerna inte organiseras. Resultatet visar också att det framkommer hinder såsom brist på tid, resurser och enighet om begreppet inkludering. Studien belyser vikten av att kombinera fritidspedagogikens grupporienterade arbetssätt med specialpedagogikens individfokus för att främja både social och akademisk utveckling. Slutsatserna lyfter behovet av ökad medvetenhet och resurser för att optimera samverkan och möta alla elevers behov.