Den arvsrättsliga kampen mellan särkullbarn och efterlevande make: En analys av intresseavvägningen i lagstiftningen

Abstract

Bröstarvingar har tidigare varit tydligt prioriterade som arvtagare, men en efterlevande make har successivt fått allt större rätt till kvarlåtenskapen. Idag ärver en efterlevande make framför gemensamma barn men inte framför eventuella särkullbarn till den avlidna maken, såvida inte särkullbarnet i fråga avsäger sig sin arvsrätt till förmån för den efterlevande maken. Regleringen är ett försök att se till både särkullbarns och efterlevande makes intressen. I detta arbete utreds och analyseras lagregler som hör till särkullbarns respektive efterlevande makes arvsrätt, för att klargöra den intresseavvägning som har gjorts i lagstiftningen, och huruvida en balans mellan intressena har funnits eller om regleringen är bristande i detta avseende. Hänsyn tas till lagtext, rättspraxis, förarbeten och doktrin. Arbetet innehåller även en analys av de tre huvudsakliga intressena inom arvsrätten – det vill säga bröstarvingens, den efterlevande makens och arvlåtarens – för att utreda om dessa intressen fortfarande är relevanta i dagens samhälle och om något intresse är viktigare än något annat. Denna analys behandlar även debatten om laglottens funktion i dagens samhälle. Slutligen förs en diskussion kring möjligheterna att reglera den arvsrättsliga relationen mellan särkullbarn och efterlevande make på något annat sätt en det nuvarande, för att i större mån tillgodose båda parters intressen.