Show simple item record

dc.contributor.authorNilsson, Sara
dc.contributor.authorPersson, Angelica
dc.date.accessioned2007-12-19T12:35:27Z
dc.date.available2007-12-19T12:35:27Z
dc.date.issued2007-12-19T12:35:27Z
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/8504
dc.description.abstractVårt syfte med den här studien är att undersöka varför gymnasieelever skolkar, och se hur man kan förstå detta utifrån de socialpsykologiska begreppen attityder, socialisation och roller. Studien är kvalitativ och omfattar tre fokusgrupper med sammanlagt 21 ungdomar som går på Angeredsgymnasiets estetiska program. Vi utgår från elevernas egna berättelser i vårt resultat. De tre huvudsakliga frågeställningarna som studien grundas på är: Hur påverkas ungdomarnas skolk av deras syn på gymnasiet? Vilken roll spelar människorna i elevernas omgivning för deras skolk? Vilken betydelse har elevernas syn på skolk för deras frånvaro? Resultatet av vår studie visar att ungdomarna har en positiv attityd till gymnasiet och de anser att det är viktigt för deras framtid. Trots detta skolkar de och det beror bland annat på skolans struktur, kompisars och lärares påverkan. Eleverna påtalar själva att det är i skolan man lär sig ta ansvar och på så sätt är skolan en viktig socialisationsmiljö för dem. Det är främst kompisarna som påverkar ungdomarnas skolk och det kan till och med vara de som får ungdomarna att börja skolka. Föräldrarna påverkar inte lika mycket och de kanske inte ens vet hur mycket deras barn går i skolan eller inte. Läraren påverkar också skolket och eleverna uppger att om de har en bra lärare vill de inte missa lektionen. De fortsätter sedan med att säga att det är lättare att skolka från en lektion som känns meningslös och när de känner att de kan lära sig mer genom att läsa hemma. Ungdomarna beskriver en önskan om att ha en relation till läraren och detta kan bidra till en svår balansgång mellan lärarens formella roll och den informella. Vårt resultat visar också att ungdomarnas syn på skolket påverkar dem, och de skapar själva regler för när det är okej att skolka och inte. Detta trots att de alla är eniga om hur skolk ska definieras. Attityderna kan förändras i sociala sammanhang och gruppens påverkan blir därför påtaglig.en
dc.language.isosween
dc.subjectskolken
dc.subjectskolaen
dc.subjectattityderen
dc.subjectungdomaren
dc.title”Korridorsprogrammet” – en kvalitativ studie av skolk bland Angeredsgymnasiets eleveren
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokC
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Social Workeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för socialt arbeteswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record