Gråzonsbarn i förskolan. En kvalitativ studie om hur förskollärare och specialpedagog definierar gråzonsbarn, samt hur de inkluderar dessa barn i verksamheten.

Abstract

I denna kvalitativa studie vill vi lyfta fram de barn som har behov som är svåra att kategorisera, och i studien benämns som gråzonsbarn. Det kan även vara en utmaning som förskollärare att se vilka dessa barn är i barngruppen. Det är ovanligt att barn i förskoleåldern ges en fastställd diagnos, däremot framhåller Sandberg (2021) att stödinsatserna som ges är mer lättillgängliga för dessa barn. Detta blir ett problem i praktiken då det ska vara alla barns rättighet att få det stöd de är i behov av oavsett om det finns en fastslagen diagnos på papper eller inte. Med denna utgångspunkt, samt att ämnet inte forskats kring särskilt mycket, så anser vi att det är högst relevant att undersöka vidare. Den empiriska undersökningen tar avstamp i en fenomenografisk forskningsansats med syftet att uppnå en djupgående förståelse för pedagogers individuella uppfattningar om dessa barn. Empiri har samlats in genom intervjuer med fem verksamma förskollärare och en specialpedagog i en stor stad i Sverige. Främsta fokus ligger på barnen och vi vill alltså nå fram till dem genom intervjuer med pedagogerna. Studien tar även avstamp i anknytningsteorin då syftet är att ta reda på vilken betydelse som samverkan med vårdnadshavare har för dessa barns utveckling och lärande på förskolan. Forskningsfrågorna som genomsyrar studien är: • Hur definierar och beskriver förskollärare/specialpedagog barn i gråzonen? • På vilket sätt menar förskollärare/specialpedagog att de inkluderar barn i gråzonen? • Hur beskriver förskollärare/specialpedagog att de samverkar med vårdnadshavare för att effektivt stödja barn i gråzonen? Utifrån