dc.contributor.author | Modig, Tim | |
dc.contributor.author | Andersson, Rickard | |
dc.date.accessioned | 2024-12-03T10:29:41Z | |
dc.date.available | 2024-12-03T10:29:41Z | |
dc.date.issued | 2024-12-03 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/84419 | |
dc.description.abstract | Denna studie syftar till att analysera hur aktiva förskollärare på förskolor uppfattar det normkritiska arbetets vikt i relation till läroplanen för förskolans jämställdhetsmål. Fokuset för denna undersökning motiveras dels utifrån läroplanens skrivelser gällande jämställdhetsmålen i relation till ett socialt hållbarhetsperspektiv samt dels utifrån förskolans viktiga roll som socialisationsaktör. Vidare motiveras studiens fokus utifrån förskollärarnas egna möjligheter och skyldigheter till att skapa en socialt hållbar miljö för barnen att utveckla främjande normer och värden för dess utveckling och samspel gentemot omvärlden samt sig själv. Utifrån studiens syfte formades följande forskningsfrågor: Hur ser förskollärare på det normkritiska förhållningssättets påverkan på samspelet med barnen? Hur kan den normkritiska pedagogiken, enligt förskollärare vara till stöd för uppfyllandet av förskolans jämställdhetsmål? Hur upplever förskollärare att förutfattade meningar gällande könsnormer kan påverka bemötandet av barnen? Studiens empiri har insamlats i samband med genomförandet av kvalitativa intervjuer, respondenterna bestod av förskollärare från fem olika förskolor. Utifrån ett fokus på förskolans mångfacetterade jämställdhetsarbete blev det även av intresse för studiens utformning att under intervjuer belysa förskollärarnas kompenserande arbete, gentemot potentiell avsaknad av genus- samt normkritiskt perspektiv genom verksamheternas jämställdhetsarbete. Majoriteten av Respondenterna var enade om normkritikens avgörande roll i arbetet kring jämställdhetsmålen. Resultaten från studien visade på den avgörande faktorn gällande att hålla frågan kring normkritik samt jämställdhet levande för att kunna skapa ett kontinuerligt främjande av jämställdheten. Resultatet visade även på svårigheter i den normkritiska pedagogikens applicering inom de yngre barngrupperna utifrån att diskussionerna kring könsnormer försvåras utan språket. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | förskola, normkritik, genus, jämställdhetsmål, normkritisk pedagogik | sv |
dc.title | Normkritiskt förhållningssätt i förskolan: Förskollärares upplevelser av pedagogiskt samspel och jämställdhetsmål | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande | swe |
dc.contributor.department | Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande | swe |
dc.type.degree | Student essay | eng |