Hälsorelaterad livskvalité hos patienter med pulmonell arteriell hypertension
Health-related quality of life in patients with pulmonary hypertension
Abstract
Bakgrund: Pulmonell arteriell hypertension (PAH) är en ovanlig och komplex sjukdom som
påverkar patienternas hälsorelaterade livskvalité. Varje år drabbas 5 – 7 personer per miljon
invånare i Sverige. Den progressiva karaktären med en förväntad medianöverlevnad på ca 2,8
år, om sjukdomen lämnas obehandlad, gör att det är avgörande med tidig diagnos. Många
patienter känner sig ensamma i sin sjukdom då okunskapen om sjukdomen är stor. Ökad
kunskap behövs om den symtomatologi patienter med PAH upplever och hur sjukdomen
påverkar deras hälsorelaterade livskvalité.
Syfte: Syftet med studien är att beskriva hälsorelaterad livskvalité hos patienter med
diagnosen PAH vid tid för diagnos.
Metod: Metoden var en retrospektiv registerstudie. Datauttag från kvalitetsregistret Svenska
PAH & CTEPH registret (SPAHR) inkluderade det sjukdomsspecifika livskvalité
mätinstrumentet Cambridge Pulmonary Hypertension Outcome (CAMPHOR). Patienternas
upplevelser av symtom, fysisk aktivitet och livskvalité omvandlades till siffror och
presenterades med deskriptiv statistik.
Resultat: Totalt inkluderas 53 patienter varav 37 är kvinnor. Medelåldern för populationen är
60,8 år. Resultat från CAMPHOR visar att den största andelen av patienterna upplever
negativ påverkan av symtom, fysisk funktion samt livskvalité relaterat till PAH. Ålder och
andel medsjuklighet påverkar resultatet i CAMPHOR till viss del. De patienter som befinner
sig i Världshälsoorganisationens funktionsklass (WHO-FC) III skattar mer negativ påverkan i
alla CAMPHOR skalor jämfört med de som befinner sig i WHO-FC II.
Slutsats: Den hälsorelaterade livskvalitén är negativt påverkad hos patienter med PAH vid tid
för diagnos. Genom att patienten svarar på alla påståenden kan CAMPHOR användas som
diskussionsunderlag vid planering av omvårdnad och behandling. Formuläret kan göras
tillgänglig för det multidisciplinära teamet kring patienten för att bättre kunna tillgodose
patienternas behov. Specialistsjuksköterska med inriktning hjärtsjukvård bör ha den centrala
rollen för att använda CAMPHOR i klinisk praxis
Degree
Student essay
Other description
Background: Pulmonary arterial hypertension (PAH) is an uncommon and complex disease
that affects the patients' health-related quality of life. Every year, 5–7 people per million
inhabitants in Sweden are affected. The progressive nature, with an expected median survival
of about 2.8 years if the disease is left untreated, means that early diagnosis is crucial. Many
patients feel isolated in their illness as ignorance about the disease is great. Increased
knowledge is needed about the symptomatology patients with PAH experience and how the
disease affects their health-related quality of life.
Aim: The aim of the study is to describe health-related quality of life in patients diagnosed
with PAH at the time of diagnosis.
Method: The method was a retrospective registry study. Data extraction from the quality
register Swedish PAH & CTEPH register (SPAHR) included the disease-specific quality of
life measuring instrument Cambridge Pulmonary Hypertension Outcome (CAMPHOR). The
patient's experiences of symptoms, physical activity, and quality of life were converted into
numbers and presented with descriptive statistics.
Results: A total of 53 patients were included, of whom 37 were women. The average age of
the population is 60.8 years. Results from CAMPHOR show that the largest proportion of
patients experience negative effects of symptoms, physical function, and quality of life related
to PAH. Age and the proportion of co-morbidities affect the result in CAMPHOR to some
extent. The patients who are in the World Health Organization functional class (WHO-FC) III
estimate more negative impact in all CAMPHOR scales compared to those who are in WHOFC
II.
Conclusion: The health-related quality of life is negatively affected in patients with PAH at
the time of diagnosis. By having the patient answer all the statements, CAMPHOR can be
used as a basis for discussion when planning care and treatment. The form can be made
available to the multidisciplinary team around the patient to better meet the patient´s needs.
Specialist nurses specializing in cardiac care should have the central role in using CAMPHOR
in clinical practice.
View/ Open
Date
2024-11-25Author
Andreasson, Petra
Lukkarila, Sari
Keywords
PAH, Hälsorelaterad livskvalité, CAMPHOR, WHO-FC.
Language
swe