En undersökning om sambandet koordinativ förmåga och idrottsspecifika färdigheter

Abstract

Syftet med studien var att undersöka om liknande motoriska färdigheter kan härledas till en bakomliggande motorisk förmåga (GMK), samt om det existerar signifikanta skillnader mellan könen inom svensk ungdomshandboll. 48 träningsvana (M = 7,2, SD = 2,07; Min = 3, Max = 11) pojkar och flickor med medelålder 15,58 år rekryterades till en kvantitativ tvärsnittsstudie bestående av två testtillfällen per deltagare (ett tillfälle för GMK och ett tillfälle för specifika färdigheter, skotthastighet och precision). Deltagarna fick göra tre generella motoriska tester i form av ett modifierat harres test, plint-testet och förkortade hopprep. Idrottsspecifika färdigheter undersöktes genom mätningar av skotthastighet med radar och precision genom avgränsning av målet som constraint. Deltagarna gjorde två typer av handbollsspecifika skott- avstämt och hoppskott. Pearsons korrelationsanalys användes till GMK-kompositvariabel och oberoende t-test användes till den statistiska analysen. Ca 30 % av variationen mellan individer kan förklaras av GMK. Det fanns en signifikant positiv korrelation (0,53) mellan GMK och skotthastighet för flickor och icke-signifikant negativ korrelation (-0,37) för samma utfallsmått för pojkar. Vår slutsats är att det sannolikt existerar en bakomliggande GMK och att GMK korrelerar med specifika färdigheter, kast och precision i svensk ungdomshandboll. Det verkar existera skillnader mellan könen men resultatet var signifikant endast för flickor. Framtida studier bör inkludera fler deltagare.