”Vi har ingen aning om var gränsen går” Elva lärares syn på läs- och skrivundervisning i anpassad grundskolas ämnesområden
Abstract
Det finns flera studier som visar att effekten av välstrukturerad läs- och skrivundervisning
kan vara särskilt gynnsam för elever som läser ämnesområden i anpassad grundskola, där
läs- och skrivsvårigheter är vanligt förekommande. Samtidigt visar Skolinspektionens
granskningar från 2010 och 2020 att läs- och skrivundervisningen inom aktuell skolform
uppvisar brister. Således finns skäl för att belysa lärarperspektivet på läs- och
skrivundervisning inom ämnesområdet kommunikation i anpassad grundskola. Tidigare
forskning visar att det finns en variation bland lärares syn på och förhållningssätt till läs-
och skrivundervisning för barn i läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att
synliggöra lärares olika sätt att se på läs- och skrivundervisning inom ämnesområdet
kommunikation i anpassad grundskola. Följande frågeställningar besvaras genom studien:
“På vilka sätt beskriver lärare sin läs- och skrivundervisning inom ämnesområdet
kommunikation i anpassad grundskola?” och “Hur kan lärares sätt att se på läs- och
skrivundervisningen inom ämnesområdet kommunikation förstås utifrån ett
specialpedagogiskt perspektiv?” För att komma åt lärarnas uppfattningar och synliggöra
såväl likheter som skillnader mellan dem används kvalitativ intervjustudie, som analyseras
med kvalitativ tematisk analys, med inspiration från fenomenografisk forskningsansats.
Studien baseras på data som samlades in via elva semistrukturerade intervjuer med lärare
från olika skolor i södra Sverige. Intervjudatan analyserades i kategorier. På så vis
identifierades tre teman: Anledningar till läs- och skrivundervisning, Läs- och
skrivundervisningens utformning och Utmaningar i lärarens vardag. Varje tema innefattar
flera beskrivningskategorier. Inom temat Anledningar till läs- och skrivundervisning
definierades fem beskrivningskategorier: Självständighetsmäklande, Medborgarskapande,
Upplevelseskapande, Bildningsfrämjande och Myndighetsutövande. Inom temat Läs- och
skrivundervisningens utformning urskildes följande beskrivningskategorier:
Hjälpmedelförespråkande, Relationsbejakande, Modellmixande, Sinnesutmanande och
Litteratursamtalande. Inom temat Utmaningar i lärarens vardag fanns följande dilemman
representerade: Repetition kontra progression, Lärande kontra omhändertagande och
Grupp kontra individ. Resultatet visar att studiens elva informanter navigerade mellan flera
olika beskrivningskategorier men att var och en av dem oftast verkade ha en huvudsaklig
uppfattning. I analysen lokaliseras interna relationer mellan beskrivningskategorierna i de
olika temana, där den tydligaste trenden är att Självständighetsmäklande samvarierar med
Relationsbejakande och Hjälpmedelsförespråkande och sedermera dilemmat Repetition
kontra progression. På gruppnivå urskiljs slutligen fem olika spänningsfält, mellan uttalade
anledningar till läs- och skrivundervisning och outtalat praktiskt fokus i själva
undervisningen. Synliggörandet av balansgången mellan de kontrasterande
beskrivningskategorierna framstår som betydelsefull för specialpedagogers handledning i
relation till läs- och skrivundervisning inom ämnesområdet kommunikation i anpassad
grundskola.
Degree
Student Essay
Collections
Date
2024-08-27Author
Gustafsson, Julia
Hörnmark, Emma
Keywords
Lärares uppfattningar
Läs- och skrivundervisning
Anpassad grundskola
Ämnesområden
Intellektuell funktionsnedsättning
Language
swe