Hälsofrämjande undervisning i idrott och hälsa

Abstract

Sedan implementeringen av hälsa i ämnesnamnet för Idrott och Hälsa år 1994 har hälsa blivit en viktig angelägenhet för lärare inom idrott och hälsa. Folkhälsan försämras gradvis samtidigt den psykiska ohälsan ökar och idrott och hälsa är och har länge ett speciellt utsatt ämne där elever tenderar att utveckla fysisk och psykisk ohälsa om lärare i undervisningen ser bort från den risken. I dagens samhälle fokuserar inte hälsa enbart på fysisk hälsa, utan det finns fler dimensioner att ta hänsyn till. Syftet med studien är att uppmärksamma hur lärare inom idrott och hälsa ser på och applicerar hälsofrämjande aspekter i sin undervisning. För att besvara forskningsfrågan och dess frågeställningar har kvalitativa intervjuer gjorts med fem verksamma legitimerade lärare inom idrott och hälsa. Till hjälp för denna studie har Aaron Antonovskys teoretiska ramverk KASAM (Känsla av sammanhang) använts. Frågeställningarna i forskningsstudien är konstruerade efter KASAMS tre olika begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultatet visar att lärarna förhåller sig till ett salutogent perspektiv på hälsa i sin hälsoundervisning. Målet för dem är att elever ska uppnå fysisk, psykisk och social hälsa. Resultatet visar även att lärarna arbetar både likt och olikt för att nå fram till detta mål. Sett till de generellt gemensamma resultaten för att begripliggöra hälsa arbetar lärare gärna med kroppsmedvetenhet hos elever, så att eleverna förstår vad som händer i kroppen vid när den är i rörelse. De arbetar även med tydliga syftesformulingar kring varför en viss aktivitet utförs inför varje lektion eller block ur ett begripliggörande syfte. Sett till hanterbara metoder för hälsa är relationsbyggandet med elever en central del för att kunna nå fram till eleverna och för att de ska känna trygghet under idrottslektionen. Sett till meningsfulla metoder för hälsa arbetar lärare med att låta elever vara med och påverka i undervisningen för att ge dem valmöjligheter att arbeta efter egen förmåga, samt att väcka engagemang hos eleverna i undervisningen. Avslutningsvis är bland de mest frekvent förekommande metoderna för att främja hälsa hos elever att hålla undervisningen flexibel och varierad. Flexibel på det sätt att undervisningen anpassas så att alla elever får samma möjligheter att klara av sina mål, genom att elever får bestämma delar av undervisningsinnehållet eller att de får valmöjligheter kring vad de vill göra inom vissa ramar. Varierad på ett sätt så att alla elever kan få möjligheten att visa vilka på deras förmågor, samt att öka chansen för att hitta någon fysisk aktivitet som eleven trivs med vill utöva utanför undervisningen, och därmed främja fysisk, psykisk och social hälsa.