Flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter, hur gör vi med dem? En kvalitativ intervjustudie med speciallärare och specialpedagoger om deras erfarenheter av arbetet med identifiering och kartläggning av flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter i grundskolans åk 1-6.
Abstract
Flerspråkighet har fått ett ökat intresse i offentligheten och i akademiska
sammanhang (Salö m. fl., 2021). Även om flerspråkighet kan ses som en resurs har
flerspråkiga elever (där svenska inte är förstaspråk) lägre måluppfyllelse än
motsvarande elever med svenska som förstaspråk (Skolverket, 2023a).
Internationella läsundersökningar synliggör liknande tendenser - att flerspråkiga
elever får lägre resultat på läsförståelse (Skolverket, 2023a). I Skolverkets senaste
lägesbedömning (Skolverket, 2023b) hävdas att skolan inte alltid klarar av att
kompensera för flerspråkiga elevers olika förutsättningar att ta till sig kunskaperna i
skolan, dvs. orsakerna tillskrivs den sociala kontexten, där det bl.a. råder en
enspråkig (läs: svenska) litteracitetsnorm. Studier betonar vikten av att kartlägga
orsakerna till att flerspråkiga elever hamnar i språk-, läs- och skrivsvårigheter
(Hedman, 2009; Tjernberg, 2013; Ylenfors m.fl., 2022). Med utgångspunkt i skolans
kompensatoriska uppdrag (SFS 2010:800) och ett sociokulturellt perspektiv på
lärande, undersökte denna kvalitativa intervjustudie de utmaningar och
framgångsfaktorer speciallärare och specialpedagoger ger uttryck för i sitt arbete
med att upptäcka och kartlägga flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter. I
studien intervjuades 8 verksamma speciallärare och specialpedagoger med
erfarenhet av kartläggning av flerspråkiga elever i eventuella läs- och
skrivsvårigheter. Studien visar att arbetet med identifiering och kartläggning av
flerspråkiga elever är komplext och bedrivs på olika sätt på de figurerande skolorna,
utifrån vilka villkor som finns i organisationen. Den största framgångsfaktorn men
även den tydligaste utmaningen synes vara möjligheten till systematisk samverkan
mellan olika professioner såsom modersmålslärare, lärare i svenska som
andraspråk, speciallärare och specialpedagoger. Resultaten visar att det är
organisationens villkor som styr hur arbetet med identifiering och kartläggning av
flerspråkiga elever genomförs. Eftersom villkoren varierar kraftigt minskar
likvärdigheten mellan skolorna vilket troligen inte enbart påverkar giltigheten i det
som framkommer i kartläggningen utan framför allt de flerspråkiga elevernas chanser
att få rätt kompensatoriskt stöd.
Degree
Student Essay
Collections
Date
2024-06-27Author
Höglund, Mia
Wikström, Therese
Keywords
flerspråkighet
framgångsfaktorer
kartläggning
läs- och skrivsvårigheter
speciallärare
specialpedagog
Language
swe