Upplevelser av tätortsnära natur - fallstudie med fokus på motiv och upplevelsevärden för besökare av Lerådalens naturreservat

Abstract

Meningen med uppsatsen var att studera naturvistelser och friluftslivet för besökare i Lerådalens naturreservat. Mer specifikt att iaktta de motiv som lockar människor till Lerådalen, hur naturen upplevs på platsen och orsakerna till det. I ljuset av covid-19 lyftes även fram de förändringar som pandemin medfört besöksmotiven eller naturupplevelsen. Reservatet upprättades 2012 för att b.la bidra med tätortsnära natur för boende i området, samtidigt skulle det tillgodose en skyddande miljö för djurlivet och växtligheten. Studien ses som geografisk i sin bemärkelse och därför användes humanistisk geografi samt det angränsande fältet fenomenologi som teoretiska grunder. Centrala begrepp tagna från humanistisk geografi/fenomenologi var embodiment, livsvärldar och sense of place. Metodvis lyfts det fram kvalitativ data från 12 respondentsintervjuer och egna direktobservationer. Det gav möjligheten för varje individ uttrycka sig grundligt, samtidigt som att observationerna bidrog med ytterligare kringliggande detaljer. Flertalet respondenter menade att Lerådalen var något vackert och grönskande, platsen bidrog med känslor som var stressfriande, lugnande, glädjande och mycket mer. De flesta kom till Lerådalen för att promenera eller för att få en allmän naturupplevelse. Resultaten visar på en konflikt om vad ett naturreservat borde vara och vem den är till för. Då respondenternas upplevelser rörandes buller och betesdjur i området ger en nyanserad bild kring naturreservatets syfte i samhället.