När en hamnstad expanderar: Social hållbarhet i Göteborgs “port-city interface”

Abstract

Relationen mellan hamn och stad har på senare tid blivit allt mer uppluckrad. Historiskt sett har hamnen ofta varit drivande i relationen, men numera tar staden allt oftare en ledande roll. Teknologisk utveckling har lett till att stad och hamn har blivit alltmer rumsligt och funktionellt separerade. Inom hamngeografin används begreppet “port-city interface” för att försöka förklara hamnens rumsliga lokalisering jämtemot staden. Tidigare har fokus inom hamngeografi legat på aspekter som klimat och ekonomi, detta på bekostnad av social hållbarhet, även inom hållbarhetsforskningen i helhet har social hållbarhet länge varit eftersatt. Detta arbete undersökte hur social hållbarhet hanterades inom Göteborgs “port-city interface” samt ifall den i teorin existerande obalansen mellan de tre aspekterna av hållbarhet även återfinns inom studieområdet. Undersökningen gjordes genom att intervjuer med kommunala aktörer genomfördes. Utöver intervjuer identifierades och granskades aktörernas styrdokument gällande hållbarhet. Arbetet visade att det på en styrningsnivå finns en vilja att behandla hållbarhetsaspekter lika, men att det i praktiken är svårare att urskilja en balans mellan hållbarhetsaspekter i Göteborg.