“Jag kan orden men jag vet inte när jag ska använda dem” - Muntliga kommunikativa aktiviteter i spanskundervisning

Abstract

Kursplanen för moderna språk ska erbjuda eleverna möjligheter att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas muntliga kommunikationsförmåga i spanska vid slutet av årskurs 9. Denna diskrepans mellan läroplanens mål och elevernas faktiska färdigheter väcker frågor om effektiviteten i undervisningen. Med denna problematik som utgångspunkt är studiens syfte att utforska och förstå hur spansklärare i svenska grundskolor implementerar kommunikativ språkundervisning för att främja elevers språkfärdigheter. För att nå detta syfte utgick vi från följande forskningsfrågor: På vilket sätt integrerar spansklärare muntliga kommunikativa aktiviteter som främjar interaktion i undervisningen för att stödja elevernas muntliga kommunikationsförmåga? Vilka specifika utmaningar och möjligheter identifierar spansklärare i samband med implementeringen av muntliga kommunikativa aktiviteter? Vilka kommunikativa aktiviteter anses av spansklärare vara särskilt effektiva, respektive mindre effektiva, för att engagera elever i muntlig användning av spanska, och vilka skäl anges för dessa värderingar? Detta är en kvalitativ studie och datan har samlats genom semistrukturerade intervjuer med sju spansklärare som undervisar på högstadiet. Intervjuerna spelades in och transkriberades för kategorisering av datan som uppdelades i tre huvudteman och tio underteman. Vi genomförde en tematisk analys utgick från tidigare forskning och centrala teoretiska begrepp. Resultaten visar att lärarna har önskan att implementera mer muntliga kommunikativa aktiviteter men att de finner hinder i planeringstiden de har, lektionens längd samt elevernas förutsättningar.