En introduktion till genusvetenskapliga begrepp

Abstract

Det var på hösten 2011 som ett gäng studierektorer på genusvetenskapliga utbildningar började diskutera behovet av att samla erfarenheter och kunskap som forsknings- och undervisningsfältet genererat. Skulle det gå att sammanfatta vad genusvetenskapen diskuterat, bråkat med och hittat former för på ett sätt som både skulle kunna leda till fortsatt utveckling inom det egna ämnet och samtidigt också vara fruktbart för personer utanför? Med Nationella sekretariatet för genusforskning som nav och Anna Lundberg och Ann Werner som redaktörer satte jobbet igång. Det du nu håller i din hand är den femte och sista skriften i serien. Många forskare och lärare har varit involverade. Skrifterna har haft en strykande åtgång och har använts i utbildning, diskuterats på seminarier och jobbats med i workshops. Skriftserien kan ses som en dokumentation av ett läge, en utvecklingsprocess och grund för fortsatt arbete. Det gäller inte minst denna skrift där termer och begrepp som används inom ämnet presenteras.

Att ta sig an orden vi använder och definiera viktiga begrepp är ingen lätt sak. Det kan till och med bli kontraproduktivt och stänga för diskussion istället för att öppna upp och bjuda in fler att delta. Samtidigt är orden viktiga för att vi ska förstå den andre, prata om samma sak och inte förbi varandra. Och då blir det också viktigt att inte blanda ihop term och begrepp. Själva ordet begrepp är i sig mångtydigt. Ofta används det som synonym för ordet ord eller ordet term. Men när vi börjar reda i ordens betydelser upptäcker vi snart att samma begrepp kan ha många namn eller termer. Vi har då benämnt ett gemensamt begrepp på olika sätt. Det är till exempel inte alltid klart hur uttryck som ’könsroll’, ’socialt kön’ och ’genus’ definieras i olika sammanhang, ibland menas samma sak, ibland inte. Att veta vilken begreppslig innebörd vi avser är förstås väsentlig för förståelsen.

Det omvända gäller också. Samma ord kan användas för att tala om olika företeelser. Ordet ’genus’ kan användas för att tala om delvis olika begreppsliga innehåll. Och då blir det också svårt att förstå varandra. Dessutom kan orden fyllas med nytt begreppsligt innehåll genom ny kunskap eller när de används i nya sammanhang av nya grupper. Ett ord som ’genus’ har, när det rört sig utanför genusforskningssammanhanget, kommit att användas som synonym för ’jämställdhet’, ’kön’ eller ’kvinna’ och därmed fyllts med ett delvis nytt begreppsligt innehåll. Just därför behöver begreppen definieras och ges benämningar. Och vi behöver tala om vad orden betyder för oss.

Men lika lite som denna, den sista skriften i den här serien, ska uppfattas som en slutpunkt för ett utvecklingsarbete inom ämnet genusvetenskap, lika lite är denna skrift ett försök att en gång för alla slå fast vad orden betyder eller hur begreppen definieras. Det är också viktigt att påpeka att även om den här skriften, liksom skriftserien i sin helhet, utgår från genusvetenskap som tvärvetenskapligt ämne har de ord och begrepp som diskuterats ofta utvecklats utanför ämnesdisciplinen genusvetenskap till exempel av forskare i litteraturvetenskap, sociologi eller kulturgeografi. Inte sällan har det skett i (konfliktfylld) dialog med aktivism och praktiskt förändringsarbete vilket till exempel visar sig med förståelsen av intersektionalitet som fått ett delvis nytt liv utanför de akademiska rummen. Att vara ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsämne, som genusvetenskapen är, bidrar i sig till fruktbara krockar och språng när olika (ämnes)förståelser möts. Det är just resultatet av dessa möten, och den kunskap, språk och erfarenhet som uppstått ur dem som vi velat förmedla med denna skriftserie.