Socioekonomisk bakgrund och läsförståelseförmåga i grundskolan: en systematisk litteraturstudie

Abstract

Länder världen över intresserar sig för hur det går för deras elever med läsförmågan, något som resultat i internationella mätningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som påverkar en elevs läsförmåga är mångfacetterat. Viss forskning stödjer resonemanget kring att en elevs språkliga erfarenhet vid skolstart kan avgöra hur avancerat eleven kommer att läsa i högre årskurser. Ett kunskapsglapp kan skapas mellan elever som har en fördelaktig bakgrund, med tillgång till resurser och elever som inte har det. Ett sätt att beskriva dessa förutsättningar är genom begreppet socioekonomisk bakgrund, även kallat socioekonomisk status (SES). Studiens syfte och frågeställningar är således: vad är sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och läsförståelseförmåga och vad menar forskning med begreppet SES? En vanlig definition av SES är förälderns inkomst, sysselsättning och utbildningsbakgrund men begreppet kan definieras på olika sätt (Yang-Hansen & Munck, 2012). För att uppnå studiens syfte har 12 internationella forskningsartiklar analyserats i en systematisk litteraturstudie. Materialet har samlats in genom en specifik sökning i databasen för pedagogisk forskning ERIC utefter specifika sökkriterier och sedan har artiklarna har granskats. Efter en sammanställning av artiklarna observerades att (1) SES definieras och mäts på olika sätt och (2) många artiklar bekräftar tidigare forskning på temat som belyser ett samband. Resultaten tyder på att sambandet kan beskrivas som direkt eller indirekt. Det innebär att en elevs SES kan begränsa tillgången till utbildning, färdigheter och ordförråd vid skolstart, men inte nödvändigtvis alltid behöver påverka själva läsförståelseförmågan. Andra faktorer som elevens intelligens och flerspråkighet kan vara starkt determinerande. Ett redan befintligt kunskapsglapp mellan elever med olika SES kan ofta fortsätta senare under skolgången. Som slutsats mynnar uppsatsen ut i en rekommendation för en standardiserad universell definition av SES inför framtida studier för att konkretisera vad som menas med SES och dess påverkan på elevers läsförståelseförmåga i både grundskolan såväl som högre årskurser.