Genusperspektiv och genusvetenskap: en studie om integreringen av genusperspektiv vid 14 svenska lärosäten

Abstract

Följande rapport beskriver integrationen av genusperspektiv i 14 relativt nya svenska lärosätens utbildningar. Uppdraget från Nationella sekretariatet för genusforskning till Goldina Smirthwaite, som svarat för genomförande av undersökningen och denna rapport, var att undersöka hur väl genusvetenskap/genusperspektiv integrerats i nya högskolors och universitets utbildningar. De nya högskolorna/universiteten skiljer sig från de gamla bl a genom att de inte har lika långa traditioner av genusvetenskaplig ämnesorganisering att bygga på som de gamla universiteten. Centra-/Forabildningar, som i hög grad svarat för utbildningen i genusvetenskap vid de gamla universiteten och Örebros högskola, har ju funnits från slutet av 1970-talet. Det statliga kravet som kom under 1990-talet att integrera genusperspektiv i all utbildning och forskning ställde de nya lärosätena inför uppgiften att integrera genusperspektiv redan från starten. Detta har, som rapporten visar, skett med varierande framgång.

På vissa håll har genusperspektiv integrerats med stor kunnighet, smidighet och framgång som ett led i högskolornas ämnesuppbyggnad medan det på andra håll skett mera osmidigt, amatörmässigt och påklistrat. Rapporten redogör bl a för dels förekomsten av genusvetenskaplig utbildning vid de 14 lärosätena, dvs. sammanhängande kurser och kursprogram för ämnet genusvetenskap, dels inslagen av genusperspektiv i andra ämnen och utbildningar vid lärosätena. Rapporten diskuterar tänkbara förklaringar till variationen i högskolornas/universitetens ämnesintegration av genusperspektiv.