Svensk genusforskning i världen En bibliometrisk studie av svenska genusforskares internationella publiceringar

Abstract

Den svenska genusforskningens internationella synlighet har ifrågasatts i den allmänna debatten. Benägenheten att publicera sig själv har beskrivits som tämligen låg, men frågan är hur väl den bilden egentligen stämmer överens med verkligheten. Hur bedömer vi genusforskningens status i den internationella konkurrensen? Hur mäter vi genusforskningens synlighet i internationella databaser? Vilken strategi skall genusforskningen välja för att öka den internationella kontaktytan och göra tydligare avtryck på den internationella scenen?

Nationella sekretariatet för genusforskning gav fil. dr Camilla Norrbin i uppdrag att kartlägga svenska genusforskares internationella publicering. Tillsammans med bibliotekarien Elisabeth Hammarberg vid Kvinnohistoriska samlingarna, Göteborgs universitetsbibliotek, har hon utifrån databasen GENA identifierat samtliga forskare som disputerat med genusvetenskaplig inriktnining vid en svensk högskola. Därefter har de studerat hur dessa genusforskares vetenskapliga produktion speglas i den internationella databasen Web of Science. Hur hävdar sig genusforskare internationellt i förhållande till övriga forskare inom respektive ämnesområde? Två ämnesområden, sociologi och historia, har därutöver djupstuderats bland annat utifrån frågan om hur stor del av genusforskarnas vetenskapliga publiceringar i böcker och tidskrifter på engelska som återfinns i databasen Web of Science? Rapporten utmynnar i en diskussion om vilken strategi som skall väljas för att stärka genusforskningens internationella synlighet.