Vad säger lärarna på twitter? En diskursanalys om anledningarna bakom och utsikterna för lärares politiska aktivism

Abstract

Studien undersöker vad det är som får lärarna att frångå den traditionella tjänstemannarollen för att bedriva aktivism på Twitter. För att gå till botten med frågan kommer de senaste decenniernas skolreformer att utforskas såväl som hur lärarens tjänstemannaroll har påverkats av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att användas för att med hjälp av hur lärarna upplever konsekvenserna av politikens implementering förstå de underliggande antaganden som motiverat reformerna och även dess implikationer. För att svara på frågan om lärarnas utsikter om att framgångsrikt kunna påverka skolutvecklingen i den riktning de önskar kommer Lena Martinsson och Eva Reimers analytiska begrepp politisk subjektivitet användas för att se hur lärarna framställer sin position och hur problemen de upplever gestaltar sig på Twitter.

Analysens resultat visar, bland annat, att lärarna är påtagligt kringskurna i sin professionella roll vilket förhindrar dem att utföra sitt arbete i enlighet med de ideal som deras erfarenhet och utbildning dikterar. Andra intressen såsom en managementkultur som karakteriseras av en misstro mot professionen, ett marknadsintresse som förbiser elevens bästa och resulterar i en betygsinflation, en kunskapssyn som de anser misslyckas i att förmedla den kunskap som eleverna behöver samt elevers och vårdnadshavares stärkta makt visavi lärarens inkräktar sammantaget så pass i deras yrkesutövning att det resulterar i ett outhärdligt tillstånd som manar dem till handling. Studien visar också på att insikten av att skoleleverna inte har gynnats av skolreformerna är vad som utgör drivkraften som får lärarna att agera men att splittringen av lärarkåren och avsaknaden av en tydlig alternativ vision försvårar deras möjligheter att påverka den politiska utvecklingen.