Övervakning och kontroll i tidigmodern tid

Förverkligandet av det moderna demokratiska samhället har ofta förutsatt idén om den upplysta och genomlysta världen, och kopplat till demokratiska institutioner lovar transparensens praktiker kontroll av makten och frihet för individen. Historien har dock visat att denna vision redan från början, säg från slutet av 1700-talet, var en komplicerad väv av föreställningar om frihet och disciplin, öppenhet och kontroll. Idag vet vi att de kommunikations- och informationsteknologier som möjliggör öppenhet också genererar hemlighetsmakeri och övervakning. Hur såg det ut före modernitetens genombrott? Konferenskommittén lyfte fram flera frågor. Hur såg tidigmoderna människor på att övervaka och att bli övervakade? Vilka former tog sig informationsutvinning, identitetskontroll och åsiktsregistrering? Mot vilka var dessa praktiker riktade? Hur såg det eventuella motståndet ut och vilka metoder tillämpades för att undvika att bli granskad, inspekterad och censurerad? Hur uppfattades begrepp som hemlighet och öppenhet? Vad spelade individen för roll i spelet mellan privat och offentlig sfär? Vilka uttryck tog sig dessa teman i litteratur och konst under tidigmodern tid? I politiskt liv, näringsliv eller privatliv? I vilka avseenden kan kulturella representationer ses som befriande, implementerande, försvagande eller förstärkande av praktiker och idéer kring övervakning och kontroll?