Delrapport: Hot och hat mot forskare och lärare i svensk högskolesektor

Abstract

Hot och trakasserier riktade mot forskare och lärare vid svenska universitet och högskolor har förekommit under en längre tid. Rapporter om utsatthet för olika former av hot, hat, våld och trakasserier har oftast handlat om enskilda fall, samtidigt som diskussioner förts om problemets omfattning och konsekvenser. Internationellt märks en växande debatt om hur kvalitet i forskning och utbildning riskerar att undermineras av såväl externa som interna hot och trakasserier. Olika aspekter av arbetsmiljö, trygghet i anställning och inte minst akademiska friheter tycks stå på spel. Undersökningar om hur omfattande utsattheten är, hur den är fördelad i populationen, och varifrån hoten kommer har dock saknats. Dessa uppgifter är avgörande för att få en bättre förståelse för utsattheten och för att stärka det preventiva arbetet. Det var också skälet till att Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, i samverkan med SULF (Sveriges universitetslärare och forskare) och SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund), initierade en undersökning för att kartlägga hur utsattheten ser ut. En enkät med riktade frågor till verksamma forskare och lärare gick ut till SULF:s medlemmar (N=17 459) i februari 2022. Totalt besvarades denna av 2 995 personer. Undersökningen utgick från fyra huvudsakliga frågeställningar:

1. I vilken utsträckning utsätts forskare och lärare vid svenska universitet och högskolor för hot, våld och trakasserier? 2. Hur är denna utsatthet fördelad? 3. Vad utsätts de för, varför, och av vem/vilka? 4. Vilka konsekvenser har utsattheten och vilken risk/oro finns för utsatthet? Detta är en första delrapport som redovisar de huvudsakliga resultaten från enkätundersökningen. En slutrapport med utförligare analyser, tabeller och bakgrund färdigställs i ett senare skede.

Kort sammanfattning av resultaten: • Erfarenheter av hot och trakasserier är vanliga bland forskande och undervisande personal • Erfarenheter av våld förekommer i begränsad utsträckning • Kvinnor är mer utsatta för hot och trakasserier än män • De vanligaste förövarna är studenter och kollegor vid samma lärosäte • Hotfull epost är den form hot och trakasserier uttrycks genom främst • Konsekvenserna både av utsatthet och av risk eller oro för utsatthet består av olika former självcensur • Utsattheten är som störst inom samhällsvetenskap och humaniora, men förekommer inom alla ämnesområden

Analyser i delrapporten fokuserar främst på utsatthet för hot och trakasserier. Utsatthet för olika former av våld förekommer i viss utsträckning, men underlaget i studien är begränsat och gör det svårt att dra slutsatser. Delrapporten är författad av David Brax, utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Anna-Carin Fagerlindh Ståhl, Arbetsmiljöforskare, FD medicinsk vetenskap har bistått med statistikbearbetning. Lotta Kamm vid SULF har kodat enkäten och Anna Lundgren vid SULF har gjort en bortfallsanalys. Resultaten i delrapporten är granskade av Anna Gavell Frenzel, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), med särskilt ansvar för Politikernas Trygghetsundersökning (PTU).