Kompetens och kön i Värmland - en fråga om närhet, nätverk och magkänsla
Abstract
Vem eller vilka som antas ha rätt och nödvändig kompetens i rekryterings- och kompetensförsörjningsprocesser villkoras av föreställningar och normer om kön och genus. Rapporten redogör för en studie inom projektet Attraktionskraft Värmland, och syftar till att belysa hur föreställningar om kompetens och kön påverkar kompetensförsörjning och rekrytering till högre tjänster i Värmland. För att bidra till mer jämställd kompetensförsörjning i Värmland görs analyser ur genusperspektiv på flera sätt.
Genusvetenskaplig forskning används för att synliggöra villkor och strukturer så att medvetenheten om könsmärkta premisser kan öka. Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra kategorier av informanter som på olika sätt jobbar med rekrytering i/till privat och offentlig sektor i Värmland: personer på rekryteringsföretag, HR-funktioner, anställande chefer och nyligen anställda chefer.
Resultaten presenteras i två delar. Den första delen fokuserar olika moment i rekryteringsprocesser där de könsmärkta premisserna diskuteras i avsnitten ’Att hitta och nå kandidater?’, ’När kandidaten är funnen?’, ’Spelar nätverk roll?’, ’Jämställd rekrytering?’, samt ’Genusmedvetna rekryteringsprocesser?’. Summariskt visas hur både kompetensbaserad rekrytering och nätverksrekrytering inbegriper moment som är starkt könsmärkta, men utan att det problematiseras. Rekryterares och chefers föreställningar, nätverk och praktik återskapar normer om kompetens som gynnar män. Ojämställdheten inom rekryteringsprocesser görs till en fråga om kvinnors föreställda brister, exempelvis avsaknad av ”rätt” utbildning, erfarenhet eller egenskaper.
I den andra delen fokuseras plats och platsers betydelse för både kompetensförsörjning och rekryteringsprocesser i avsnitt om ’Ett närsynt värmländskt näringsliv?’, ’Hemvändare’, ’En arbetsmarknad i förändring?’, ’Pandemin, en ny nyckel till kompetensförsörjningen?’, samt ’Kompetensbrist i Värmland?’. I korthet konstateras att det finns föreställningar om Värmland som slutet och lite “närsynt”, vilket kommer till uttryck i preferenser för det kända och etablerade. Detta missgynnar inflyttare och personer som inte redan har ett uppbyggt nätverk lokalt. Samtidigt finns en medvetenhet om att detta inte är långsiktigt hållbart, samt att en mer jämställd rekrytering krävs – både för att locka ett bredare spektrum av personer och kompetenser, samt för att skapa mer attraktiva arbetsplatser. Rapporten konstaterar dock i båda resultatdelarna att det råder brist på kunskap och genusmedvetna strategier för jämställd kompetensförsörjning.
Ett sammanfattande resonemang förs om hur rekryteringar och kompetensförsörjning görs genom olika former av närhet. Den geografiska närheten, som i regional ”närsynthet”, gör att personer med värdefull kompetens inte alltid uppmärksammas eller får erbjudanden om tjänster. Den professionella närheten gynnar personer som känner varandra, som har arbetat ihop tidigare, och som kan gå i god för att en viss person skulle ”passa in” i en organisation. Den emotionella närheten utgörs av magkänslor och känslor av likhet, som också antas skapa förutsättningar för en bra rekrytering. Nätverksnärhet kommer främst till uttryck genom manliga nätverk, och mellan rekryterare och chefer, där homosociala handlingar återskapar mäns kompetenser som de ”nödvändiga”. De olika formerna av närhet i rekryteringsprocesser innebär både inkludering och exkludering med tydliga könsförtecken som behöver synliggöras för mer jämställda processer. Som region behöver Värmland också bli bättre på att skapa förutsättningar för olika kompetenser och människor från andra delar av Sverige och världen.
Publisher
Nationella sekretariatet för genusforskning
View/ Open
Date
2023Author
Jansson, Ulrika
Grip, Lena
Keywords
arbetsmarknad
genusvetenskap
Publication type
report
Language
swe