"Vad f*n har jag valt för utbildning?" – en kvalitativ undersökning om kulturstudenters relation till sina studier
Abstract
När jag påbörjade mina studier på kandidatprogrammet Kultur drog jag mig för att svara på
frågor om vad jag gör om dagarna. Jag märkte att jag skämdes till följd av mitt studieval. Jag
tyckte det var svårt att bemöta det ifrågasättande och den oförståelse som jag upplevde att
folk i min omgivning mötte mig med. ”Vadå Kultur? Vilken? Eller va?” och ”Jaha… och vad
ska du jobba med hade du tänkt?” var frågor som jag ofta tvingades svara på. Speciellt svårt
tyckte jag att det var att bemöta frågorna eftersom att jag inte heller hade något svar. Så jag
försökte le och svarade undflyende att jag visste att valet var konstigt men att det åtminstone
var kul! Mina tankar väckte frågor. Jag ville veta om andra upplevt det på samma sätt som jag
själv, eller om det fanns andra narrativ bland mina före detta kurskamrater. Den konkreta
idéen till uppsatsen formulerades dock efter ett samtal med programstudenter där de berättade
om ångesten de hade inför framtiden. Jag fick således klart för mig att jag inte var ensam om
att bära runt på oron. Gemensamt började vi spekulera kring varför vi mår som vi gör, och jag
tog på mig uppdraget att gå djupare in på frågan.
Det finns humanistiska ämnen som har en tydlig koppling till arbetsmarknaden,
kulturvetenskap är inte en av dem. I stället framhäver de olika universiteten som erbjuder
humanistiska studier att det är de kritiska perspektiv som lärs ut under kurserna som ger
fördelar i yrkeslivet (se Göteborgs Universitet 2023). I uppsatsen ämnar jag dock inte
diskutera huruvida humaniora gör nytta i samhället eller ej, den frågan är redan tillräckligt
omdiskuterad – vilket också märks i den kommande forskningsöversikten. I stället ska jag
diskutera hur debatterna om humanioras syfte faktiskt påverkar dem som är nya till ämnet.
Hur känner studenterna inför sin framtid? Individer är blott ett resultat av sin samtid och
därför ville jag intervjua studenter på Kandidatprogrammet Kultur (som i texten benämns
Kulturprogrammet) vid Göteborgs universitet om deras mående, framtidstro och förväntningar. I dag är jag inte längre en student till programmet, utan läser i stället en sista fristående kurs i Kulturanalys. Detta möjliggjorde att jag till uppsatsen kunde intervjua före detta kurskamrater om deras mående kopplat till sina studier.
Degree
Student essay