Utvärdering av biotopvårdande åtgärder i Grimåsbäcken. En analys av fysikaliska egenskaper och sammansättning av makroevertebrater.
Abstract
Many streams have been exposed to extensive anthropogenic impact for the benefit of forestry and agriculture. The effects has mainly been channelization characterized by lowered and straightened channels. This homogeneous morphology leads to decreased ability to retain water as well as lost connection to the floodplain. Restoration measures aims to achieve similarities with the streams pristine characters and increase the heterogeneity of habitats. Grimåsbäcken in Säve has historically been heavily affected by channelization to gain more land for forestry which has led to recurrent draught. Biotope preservation measures was performed in the years 2021 and 2022 to increase the retention capacity of water and to recreate a more natural stream water biotope. The stream was treated with four different methods; 1: high pressure pump and hand held tools, 2: five ton excavator, 3: high pressure pump and adding log in the stream 4: one ton excavator. Each section was treated with one of the methods to raise the stream bed, widen the furrow and increase the retention of water. This study investigates the physical and biological response following the different restoration methods. In the survey, the four restored reaches were compared with each other and with nearby control reaches. For each reach, the distribution of bottom substrate, degree of shading, amount of woody debris, pH, alkalinity and temperature as well as stream width in comparison with width before the measures were noted. A visual assessment of the streams ability to retain water was made during the dry period. Macroinvertebrate composition was analyzed to provide a snapshot of the ecological status of the reaches. Stoneflies (Plecoptera) have a high sensitivity to disturbances and were therefore used as indicators. The physical analysis showed that stream width increased with 800% and the amount of water in the environment showed an increased potential to retain water. Regarding recolonization of the benthic fauna, 30% of the species found in the control reaches were observed in the restored reaches already one year after the habitat improvement was carried out. In two of the reaches, however, only 13% of the species were found, in these two the amount of dead wood from spruce was significantly higher than in the others. A higher number of individuals could be detected in the reaches with less dead wood from spruce. The controls showed a higher family diversity (Shannon diversity index) and the intact reach within the restored area had the highest index. Of the reaches treated, high pressure pump and hand tools were the method that resulted in the most varied biotope with its connection to the floodplain and alterations of habitats. This reach showed the highest numbers of taxa, individuals and Stoneflies among the restored reaches. The conclusion enlightens the differences in macroinvertebrate composition between the reaches with potential connection to attributes like amount and type of woody debris and substrate. The fact that the succession is at an early stage motivates a restudy in a couple of years to follow up the processes in the stream.
Degree
Student essay
Other description
Många vattendrag har utsatts för omfattande antropogen påverkan till förmån för skogsbruk och jordbruk. Ofta är det frågan om att bäckfåran är sänkt, rätad och rensad vilket leder till en morfologisk karaktär som har svårare att kvarhålla vatten samt förlorad koppling till svämplanet. Vid åtgärder vill man uppnå likheter med vattendragets ursprungliga karaktärer och öka heterogeniteten av habitat. Grimåsbäcken i Säve har tidigare blivit kraftigt påverkad av rätning och rensning till förmån för skogsbruk. Detta har lett till återkommande uttorkning. Bäcken restaurerades med biotopvårdande åtgärder under åren 2021 och 2022 i syfte att öka den kvarhållande förmågan av vatten och att återskapa en mer naturlig strömvattenbiotop. Åtgärderna har bestått av fyra olika behandlingar; 1: spolning och handverktyg, 2: fem tons grävmaskin, 3: spolning och addering av stock i bäcken 4: ett tons grävmaskin. Varje delsträcka behandlades med en av metoderna för att höja bäckbotten, bredda fåran och förhöja retentionen av vatten. Den här studien undersöker den fysikaliska och biologiska responsen efter de olika åtgärdsmetoderna. I undersökningen jämfördes de fyra åtgärdade sträckorna med varandra och med närliggande kontrollsträckor. För varje delsträcka noterades fördelning av bottensubstrat, grad av skuggning, mängden död ved, pH, alkalinitet och temperatur samt bäckbredd i jämförelse med bredd innan åtgärderna. Under registrerad torrperiod gjordes även en visuell uppskattning av bäckens förmåga att kvarhålla vatten. Sammansättningen av makroevertebrater analyserades för att ge en ögonblicksbild av sträckornas ekologiska status. Bäcksländor (Plecoptera) har en hög känslighet för störningar och användes därför som indikatorer. Den fysikaliska analysen visade att bäckbreddens ökning uppnådde ett medelvärde på 800% och mängden vatten i systemet visade en förhöjd potential att kvarhålla vatten. Beträffande bottenfaunan har de åtgärdade sträckorna återkoloniserats av 30% av arterna redan ett år efter utförd habitatförbättring. I två av delsträckorna påträffades dock endast 13% av arterna, i dessa två var mängden död ved från gran påtagligt högre än i de andra. Ett högre individantal kunde påvisas i de sträckor med mindre mängd död ved. Kontrollsträckorna uppvisade en högre familjediversitet (Shannon diversitetsindex) och den orörda sträckan inom åtgärdsområdet hade högst index. Av de behandlade sträckorna var spolning och handverktyg den metod som resulterade i den mest naturtrogna biotopen reflekterat i kontakten med svämplanet och variationen av habitat. Här återfanns också flest taxa, högst individantal och högst antal Plecoptera. Slutsatsen från utvärderingen belyser stora skillnader i komposition av bottenlevande organismer mellan delsträckorna med potentiella samband till attribut som död ved och bottensubstrat. Undersökningen utfördes i ett mycket tidigt successionsstadie och det är därför rekommenderat att återinventera bäcken för att studera utvecklingen efter en längre tid.
Nyckelord: rätade vattendrag, retention, biotopvård, makroevertebrater, bottensubstrat, död ved.
Date
2024-01-22Author
Andermo, Björn
Keywords
Channelized streams, retention, biotope preservation, macroinvertebrates, bottom substrate, woody debris.
Language
swe